Filosofiska betraktelser från komposten

Sköna Maj välkommen...

2011-05-01T07:59:00.001+02:00

Våren tar sig fram med stormsteg och jag snackar över staketet med grannarna, och man undrar hur det ska bli. Kan sommaren fortsätta?Är det normalt? Kan det verkligen vara klimatförändringarna som "dom" snackar om som gör det? Näää...det har väll alltid varit lite variation..osv,osv...Så tar man sin kratta och fortsätter.
Jag vet inte? å Jag ger mej inte in i diskutionen heller, för det känns rätt meninslöst. Om vår härliga vår beror på klimatförändringar eller är helt vanlig varm April har jag ingen aning om utan jag tycker det är skönt efter en tung vinter.
Den mänskliga påverkan på jorden är så övergripande och utbredd på så många plan att förstöra vårkänslan för omgivningen känns rätt så poänglöst i samanhanget.
Så då kommer vi in i Maj och att sitta vid datorn och plinka fram kloka inlägg blir allt mindre prioriterat ju starkare solen skiner. Nu tar laddar jag för att peta ner dom sista förgrodda sådderna för i år till vilka jag räknar gurka (Arboga vit), vinter squash (Blue Hubbard, egna fröer) och majs (Painted mountain, egna fröer) (läs mer om painted mountain)
...och säkert något mer som jag inte kommer ihåg just nu.

Vårbruket i gång

2011-04-11T21:47:00.000+02:00

Denna blogg som från början var tänkt att ta avstamp både i den egna täppan och i den globala världen,har den senaste tiden (sedan återuppståndelsen kring nyår) mest kommit att kretsa kring de stora globala problemen vi står inför och det egna påtandet har kommit lite i skymundan. Och det är väl så det är med dessa bloggar, att i förväg försöka hålla en tydlig inriktning kräver sin enträgne krönikör som med fast han och tydlig målbild styr sina ämnen i raka led.

Själv vet jag inte riktigt vad denna blogg handlar om längre,men det är väl ändå tydligt att det har med något naturligt att göra?
Men för de läsare om saknar avstampen i trädgården så kan jag idag meddela att jag tillsammans med men lilla dotter sått de första fröerna utomhus. Mellan rader av vitlöken som vi sådde i höstas, har vi satt dill,spenat,Batavia och Ruccola sallad. I två odlingslådor såddes två olika sorters bondbönor (Hangdown och Aquadulce som jag samlat frön från förra året). I år så är tanken att det ska fokuseras mer på bra skörd istället för stor variation och fägring, vi får se hur det går med det. (kreativiteten löper gärna iväg på egna spår och det blir sällan som man tänkt!)

Så då kan man säga att vårbruket är i gång och de närmsta dagarna ska det sås palsternacka och kålrot. Inne under lysrör står några olika sorters tomater, chilli och purjo på tillväxt i väntan på senvåren. Även några små ynkliga rotselleri plantor har till slut behagat visa sig.

Fukushima och Fukuoka

2011-04-09T07:37:00.000+02:00

Lyssnade på sammanfattning av senaste tidens händelser i Japan på radion i går. SR Fukushima

Situationen i Japan är fruktansvärd och för oss helt omöjlig att inse helheten av. Den belyser dock en hel del av det moderna samhällets svagheter. Vilket inte minst handlar om energibehovet. Frågan kring kärnkraften har fått ett uppsving och det är naturligtvis gott. Själv kan jag för mitt liv inte begripa att mänskligheten i så många läger försöker försvara och förklara denna styggelse?

Den diskussion som nu blommat upp efter vad som händer rör sig främst om säkerheten och vad som händer vid en katastrof. Och vi ser nu hur grödor och vatten påverkas av radioaktivitet och dagligen så hör jag på radion om "lösningar" på dessa problem. Rätt så patetisk att höra från den horisont jag befinner mej får jag väl säga! Och låt oss nu säga att vi skulle kunna bygga de mest supersäkra kraftverk, med de mest fantastiska tekniken,. Vilket vi säkert skulle kunna göra (i allfall teoretiskt), men frågan med energin är inte bara att framställa den,utan också till vilket pris? Hur dyr får energin vara för att låta sig smakas av ett hungrigt samhälle?

Dessutom återstår den, i mina ögon mest väsentliga fråga. Vad göra med soporna?
Hur fungerar dessa ivrare då man på fullaste allvar tänker sig att förvara kärnavfall i etthundra tusen år? (se filmen) Into eternity
Vad får oss att hoppa upp på så höga hästar att vi kan ta oss den friheten att överlämna ett sådant arv till nästa värld bara för vår egen kortsiktiga fåfängas skull?
Hur mycket katastrof ska behövas innan vi ska inse att vi är en del i ett ekologiskt kretslopp, som cirkulerar mellan liv och död, grodd och förruttnelse,återväxt och nedbrytning. Vi kan använda naturens resurser men då måste vi också återföra överskottet-inte som sopor för sådana finns inte i det ekologiska systemet-utan som en tillgång och något som kommer att återgå i kretsloppet.
Kärnavfall, lika lite som koldioxid,tomburkar och gamla fimpar hör inte hemma i det systemet!

-Så, du tycker det är bättre med kolkraftverk och olja då kanske? Hör jag genast dessa kärnkraftsivrare hugga tillbaks!
Nej, mina vänner. Frågan går djupare än så, långt bortom de horisonter som våra globala politiker har framför sig. Att bota alkoholism är inte en fråga om att välja Gin istället för Wisky, det är inte det som är problemet. Det är beroendet som är grund problemet! Så ock i vårt samhälle, vi måste bota vårt beroende av dessa mängder av energi.
Jag kan inte låta bli att tänka på gamle Fukuoka då jag hör om det som händer i Japan. Vad skulle han sagt om han fått leva några år till? Förvånad skulle han knappast vara.

Låt mig därför få citera den gamle läromästaren: "All someone has to do to know nature is to realize that he does not really know anything,that he isunable to know anything.......
....,if he does not care about understanding,the time will come when he will understand."

Mäster Fukouka, aldrig någonsin har vi varit i större behov av dina tankar och en "One Straw Revolution"....

Att så frö i hopplösheten...

2011-03-19T07:43:00.001+01:00

Den senaste veckan har jag flera gånger försökt få till något vettigt att förmedla här i ett inlägg, och det naturliga hade förstås varit att komentera något kring världsläget.
Allt det som nu händer i Japan lämnar ingen oberörd och ssamtidigt fortsätter ororligheterna i Nordafrika, och framförallt i Libyen. Ingen missar naturligtvis mediaflödet och det går helt enkelt inte att komma undan. Och varför skulle vi vilja komma undan ? Medmänniskor dör! Och själklart ska vi bry oss.
Samtidigt så känner jag att det kan bli förmycket till slut. Jag kan gärna ta in allt, men hopplösheten kommer smygande och frustrationen över att leva i en sjuk värld med så mycket elände som man inte kan göra något åt.
Och än mer elände kommer vi naturligtvis att se om det får fortsätta. Jag har helt enkelt inte kunnat formulera något att säga (skriva) av den anledningen att det är för mycket på en gång helt enkelt.

Hopplösheten är väl jäkligt naturlig i sånna här sammanhang och något som vi alla behöver få en släng av då och då,däremot så får vi inte stanna där för länge så den biter sig fast.
Efter hopplösheten så kommer depression eller motivation, valet gör vi själva.
Vi måste välja motivation. Vi måste låta eländet lära oss något och inte bryta ner oss i uppgivenhet (även om jag är den första att erkänna att det är lätt hänt...) Istället för att sitta fraför tv och sucka och tänka att man inget kan göra så, måste vi fokusera på det vi kan göra!

Det är lätt att tro att en enskild person inte kan göra något, men vi som påtar i jorden vet att det ur ett litet frö kan komma stora träd, och det är lite så jag försöker tänka, kan jag få någon stackare att lyssna på vad jag säger eller skriver så har jag väl ändå på nått sätt, sått det där första fröet som kan förgrena sig vidare till ett stort träd ( eller varför inte en hel jäkla skog!).

cornucopia skriver om det som jag själv tänker kring,då det händer stora katastrofer runt om i världen. Oavsett om det är mänskliga faktorer eller naturliga som ligger bakom så visar det gång på gång den tunna tråd på vilka våra samhällen är byggda.
Extremt beroende av fossilt bränsle och transporter. Långa slingrande vägar från mat produktion till mun,ett totalt förtroende på att systemen fungerar.
Vi tar förgivet att mathyllorna i våra butiker svämmar över av billig mat i ett överflöd som tidigare generationer knappast ens kunde fantisera om.
Det är så självklart att vi alltid har tillgång till mat att vi behöver inte ens behöver fundera på det, och så ver det med all säkerhet även för dom som bor i Tokyo bara för en dryg vecka sedan, nu lider dom brist på mat!
Även om vi nu inte har några större problem med jordbävningar i vårt land så visar det ändå på hur skört vårt system är, och det är många trådar som kan brista även om vi slipper jordbävningar.

Vi måste vifta bort hopplösheten och dra våra huvuden ur sanden och sätta mer frön, ett samhälle kan förändras och det måste göras innan trådarna börjar brista.

Jag vandrade en gång med barnvagn i Wasaparken ihufvudstaden, och böjde mej ner för att plocka upp en kastanj bland många andra, jag stoppade nöten i fickan och senare i en kruka på balkongen. Och nu står plantan där varje sommar i sin kruka och blir lite tsörre för varje år, den är långt i från det enorma träd som den skulle kunna bli, men det finns liv och den har kommit en bra bit på vägen...

Jean Pain´s kompost energi.

2011-03-06T07:41:00.000+01:00

Vi som råder över en fungerande komposthög, eller för den delen har passerat flishögarna vid en pappersfabrik en kall höstmorgon vet att det är något därinne bland det organiska materialen som alstrar värme. Som får komposten att kännas rykande het då du vänder upp lite av det översta lagret, något som får dom enorma flishögarna att avge ångande moln i morgondiset. Microorganismernas hårda arbete med att bryta ner det döda, skapar värme och ny energi. Där har vi skillnaden mellan det mänskliga sättet att alstra energi och naturens egna sätt. Detta är energi som skapas i ett cirkulärt system och där det aldrig skapas några restprodukter eller avfall som måste gömmas i hundratusentals år eller som påverkar atmosfären. Jag har ofta funderat på om man inte skulle kunna ta vara på den energin på en klyftigt sätt, men det är faktiskt inte förens nu som jag snubblat över namnet Jean Pain.

Han var nämligen en fransman som gjorde just det! Tog tillvara på värmen i en enorm komposthög som var gjord av uppflisat sly. Detta alstrade värme nog för att producera 60 gradigt varmvatten i 18 månader,samt biogas till köksspisen. (se teckningen) Han körde till och med sin bil på gasen.

Moussior Pain som avled i början av åttiotalet var minst sagt helt rätt ute och borde deffenetivt uppmärksammas mer idag då vi måste hitta alternativa lösningar. Vad blev restprodukterna av denna energikälla? Jo fin mull, som världen för övrigt lider brist på. Det är just såna lösningar vi måste hitta, lösningar som ger tillbaks mer än vi tar.

Då kanske vi har en chans att återskapa en del av den värld som vi förstört!Sjärlvklart så finns det en gammal film om honom på Youtube. Två delar,engelsk textad,tysktalande om en fransman!

Nu snurrar hjulen igen...

2011-03-02T13:13:00.001+01:00

Så jublar vi tillsammans att den svenska ekonomin tar tigerkliv mot nya höjder, läser i SVD Näringsliv om tillväxt på 7% och nu jäklar kan rullar hjulen vidare mot nya investeringar,ordrar och sysselsättning. och jag tänker att det borde vara gott för ett land att vi ser en återhämtning och att folk får jobb och att vi kan handla mer igen. Några sidor längre bak läser jag om gruvdriften i Namibia som går strålande då man hittar nya fynd av uran ochh diamanter och att det måste väl ses som ett possitivt tecken i ett land som förra året rapporterade en arbetslöshet på över 50% !

Men den personliga världsbilden får gång på gång sättas på prov och inte vet jag varför jag fått ta rollen som pessimist och alltid läsa baksidorna mellan raderna? Men faktum är den att vi lever på en ynkligt liten ö i en oändlig världsrymt och den ön innehåller X-antal tillgångar i form av mineraler,fossila bränslen,vatten, odlingsbar jord, arter av djur och växter osv.osv.osv...Att då tro att vi kan pressa denna lilla ö att lämna från sig mer och mer varje år för att höjja våra procentsatser (eller sänka i fallet med arbetslöshet tex.) är orimligt.
Så bläddrar jag vidare i tidningen (gårdagens) och fastnar vid överskriften "Hjulen snurrar på fel sätt" på sidan 5 en lysande artikel av professor Staffan Laestadius där allt det jag skulle vilja säga står nedskrivet...och detta till och med av en professor!

Läs artikeln: Svd Brännpunkt Jag tycker att han ringar in det hela på dessa enkla rader ".den som menar allvar med ambitionerna att få stop på CO2 -utsläppen-mänsklighetens största utmaning-kan inte glädjas åt att tillväxten åter tar fart om den inte drastiskt ändrar karaktär."
Jag har inga ambitioner att gå djupare in på vad den ändrade karaktären innebär (mer än att jag är ening i Leastadius resonemang) men vi måste -återigen- inse att vi ingår i ett ekologiskt system där allt följer ett cirkulerande mönster, där allt som vi tar måste vi också föra tillbaks! om det så är potatisskalen till potatis landen i form av mull eller Koldioxid i atmosfären så måste även våra ekonomiska systen ställas om till detta tankesätt.

The Cirkel of life, kan inte sträckas ut till en endaste lång raksträcka därför att till sist hamnar vi hur man än ser det till slut vid vägens ände, och denna ofrånkommliga ände närmar vi oss fortare ju snabbare hjulen snurrar!

Fuck oil prices, freedom is priceless!

2011-02-25T15:33:00.001+01:00

Just så skulle jag vilja avsluta den här veckan. Efter att klurat på något klokt,insiktsfullt och varnande inlägg på utvecklingen i Nordafrika så har jag till slut inte någon särskild kraft kvar till det tänkta inlägget. David Jonstad på effekt förklarar utrycket bättre än jag kan,Cornucopiatar sig an läget bättre än jag kan och ägnar sej idag åt frågan om det är dags att börja hamstra drivmedel. Många bloggar där ute finns det som tar frågorna på betydligt större allvar än vad våra folkvalda gör och det enda kloka jag tänker drista mej till idag är en liten uppmaning att förkovra er i världsläget, sätt er in i begreppet peakoil, fundera kring ert eget beroende och ägna en stund åt att fundera på följderna på vad som händer i världen!

Vad jag själv ska göra?

Ja jag tog mej själv på så saftigt allvar efter förra inlägget att jag köpte mej en Kaffeplanta på plantagen.Så jag ska väll plantera om den och placera den i något mysigt fönster.

Då har jag iallafall en rimlig chans att få mej en kopp kaffe,även om jag inte hamstrat upp mej på en massa bil-soppa... Ha en trevlig helg!

Att odla sig en kopp kaffe...

2011-02-21T23:29:00.001+01:00

Så låt oss nu tala om något annat, låt oss tala om lösningar istället för problemen. För visst måste vi lyfta upp problemen och visa dom för dem som sväva i ovisshet. Men låt oss inte fastna där för pessimismen föder inget gott...

Nå, så med de problem som vi nu har framför oss så har vi en hel del att göra, och istället för att drabbas av nedstämdhet,depression och förtvivlan, så låt oss istället skrida till verket.

Så här tänker jag kring ett -litet kan tyckas,men dock- ett problem. Hur tusan ska jag få mitt kaffe då importerna begränsas av brist på billiga transporter och världs ekonomierna rasar?

Jaja, skratta ni! Men utan kaffe så kan jag lika gärna vara utan resten också!

Mitt kaffe behov är något som jag inte ens i min vildaste "extremwannabeemiljöaktivistvegan"- fantasi kan tänka mej att ändra på! och naturligtvis är detta ett dilemma för oss som tänker oss ett självförsörjande samhälle. Att odla kaffe på våra breddgrader är inte riktigt vad jag skulle kalla hållbart. Därmed inte sagt att man borde prova! "Anners vet en ju inte hurde smaker..." som Emil skulle ha sagt.

Nu är mina erfarenheter kring kaffe odling på den egna täppan ytterst begränsade men just därför så vore det väl kul att vända på ämnet lite grann. Nu kanske ni tycker att jag borde använda min utstakade tid här på planeten till något nyttigare födo ämne än kaffe (ni skulle bara veta mina funderingar kring druvor och rödvins produktion...och att jag redan sått tobak!). Men det är väl det där konstiga behovet av att odla något till sej själv och tanken att kunna läppja på en kopp kaffe från egen producerade bönor vore väl en tillfredsställelse svår att jämföra med nåt annat?

Så låt oss börja med en liten film och lyssna på Larry Santoyo´s kloka ord om permaculture (kunde inte sagt dom bättre själv) och tankar kring kaffe odling på naturligt sätt i Mexiko. (inte så mycket om själva kaffe odlandet, men likväl kloka ord som tål att spridas...)

Så kan man tänka sig att det skullevara möjligt att odla sej en kopp kaffe då på våra breddgrader?
Tja, inte vet jag, men att odla upp en liten buske som krukväxt kan det väl vara värt att prova, och här hittade jag till och med en liten beskrivning; odla kaffe. Frön finns att beställa från Impecta har jag redan sett, så det är väl bara å prove då?
Fast jag antar att man får dricka Gevalia ett tag till innan man bärgat den första skörden...

Apropå Tim Jackson...

2011-02-15T14:27:00.000+01:00

...som jag skrev om, här om dan så finns nu hans föredrag att se här nedan.För er som inte kom in för att det var fullt,eller för er som bara missade det ändå...Håll till godo!

Insnöade tankar...

2011-02-13T09:04:00.000+01:00

Trots att vi bor i ett land som korsas av polcirkeln så verkar det som många människor blir överaskade av att det kommer en massa snö i februari. Åtminsonde på dom breddgrader som jag numer befinner mej på (ca den 60:e,något som vilken gammal skoljordglob som helst kan visa att det är långt norrut!).

Men nu när snön återkommit ska jag gärna vara den första att säga att jag klarar mej gärna utan och att för mej får det gärna vara barmark i februari (eftersom jag är Norrlänning som lever i exil i mälardalen,så hade jag nog hoppas på lite mer exotiska vintrar...). Men faktum kvarstår att snön faller som den alltid gjort och ibland mer och ibland mindre,kanske får vi se förändringar åt ena eller andra hållet på grund av klimatförändringarna,men det är nog lite tidigt att säga något om just nu.

Snöfallet har för min egen del inneburit att jag tillbringat en större del av det senaste (läs två dar sedan) dygnet i en liten traktor kämpandes med att flytta en massa snö och lyssnat på radio.

Dygnets nyhets flöde som upprepats i mina lurar varje heltimme har handlat mest om Mubaraks tal till folket (vilket i skrivande stund ser ut att tagit ny vändning...) i Egypten. Om situationen där har det senaste tiden skrivits spaltmetrar om på svenska bloggar och många handlar om upprorets kopplingar till Oljan. Mycket intressant läsning på bla: livet efter oljan effekt flute

Ett annat återkommande ämne under dygnets nyhetsflöde,var att vi kan komma att se utökade funktioner i våra mobiltelefoner genom att ladda dom med plastkortsfunktioner, dvs att dina uttag och banktransaktioner kan skötas via mobilen och att vi inte längre behöver korten.

Min första tanke blir då genast att: Sååå...vad händer då jag tapar min mobil?eller har sönder den?eller om jag inte har täckning? Känns det inte lite riskabelt att bygga upp en infrastruktur kring samma nätsystem?

På samma sätt som internett har gett oanade möjligheter för att sammankoppla mäniskor i stora nätverk över hela jorden så är det också ytterst utsatt och skört då det hela bokstavligen hänger på en tråd. Utan internett så hade folket i Egypten kanske inte kunnat samlats så enigt, kanske hade inte ens missnöjet mot regimen uppståt utan den osencurerade (?) iternettbilden av omvärlden( framförallt visad på bloggar). Där har vi den stora fördelen med nätet och det som är överlägset små lokala nätverk.

Nackdelen är den sköra tråd vilket det hänger på. Utan uppkoppling är 300 globala "friends" rätt så betydelselösa.Där är istället det gamla lokala nätverket helt överlägset då det inte bara fungerar utan yttre tillförsel av energi, utan ofta också förstärks i ororliga tider.

Att hänga hela samhällen på ny teknik skapar ytterligare beroende och sårbarhet vilket inte minst visas av det senaste dygnets väderlek. Snön orsakar svordommar,trafikproblem och "kaos", och kan på några timmar helt ta över nyhets flödet. Folk blir hemma från sina jobb,bussaroch flygplan blir stillastående och strandsätter folk som hade planerat något helt annat.

Men är det snön vi ska svära över?

Är det snön, som fallit över vår del av jorden långt innan vi ens tog oss hit, som är boven i dramat?

Var snön ett lika stort problem för hundrafemtio år sedan?

Nej, självklart inte.För hundrafemtio år sedan så hade vi inte behovet att handla flera gånger i veckan,att passa tider på platser som var otänkbara att ta sig till på den tiden.Man förväntades inte att vara anträffbar dygent runt varje dag!

Det som är problemet för oss i dag är självklart inte snön i sig,utan det faktum att vi byggt fast oss i ett ytterst skört samhälle som helt bygger på att det fungerar som det ska. Att tider kan hållas med minut precision (vilket för hundra femtio år sedan var dagsprecision). Vi har byggt upp en infrastruktur som är väldigt känslig för yttre stress!

Frågan är hur detta samhälle kommer att klarara av ytterligare, och en fan så (ursäkta mitt språk, är trots allt endast en enkel arbetare...) mycket större stress situation?

Kan ett stort globalt nätverk och system föda oss med importerad mat till exempel då vi kommer till den punkt då vi inte längre har billig energi iform av Olja? Kan ett litet land i norr, (som kanske inte lider mer av klimatförändringarna än att snöskottningen ökar eller minskar) förlita sig på att föda sig på grödor odlade på sydligare breddgrader då torka och översvämningar slår ut skördarna?

Känns det som ett stablit system att använda mobilerna för att kunna köpa sitt dagliga bröd som ska produceras av ett jordbruk som är helt beroende av olja och att klimatet inte gör några större svägningar?

Hur låter det här?
Ett lokalt nätverk av lokal odlad mat som man betalar cash eller byter till sej mot tjänster eller andra varor!

Som om det var för hundra femtio år sedan? Ja kanske det? Saker och ting var säkert inte bättre förr. Men det jag tror att det blir allt viktigare att se att vi är inne på fel spår och att vi måste backa bandet lite för att hitta nya vägar. Jag menar inte att vi behöver gå klädda i vadmal och gnaga på rovor,samtidigt som vi får en släng av digerdöden lite då och då!Men att fundera på vad som fungerade och ta tillvara på gammal kunskap innan den går förlorad tror jag blir allt viktigare.

Jag tror att om vi inte gör något, kommer att se betydligt fler situationer liknande den i Egypten !

Tim Jackson och välfärd utan tillväxt

2011-02-09T00:29:00.003+01:00

Tog mej in till Stockholm city i kväll och lyssnade på en mycket intressant föreläsning och diskussion med Tim Jackson, som skrivit boken "Välfärd utan tillväxt" . Och detta var ämnet för kvällen, som förutom Jackson bjöd på kloka ord av herrar, Johan Rockström och Anders Wijkman. Arrangörer av dethela var ABF,Glokala Tankesmedjan och så den eminenta blaskan Effektmagasin, som jag varmt rekommenderar alla att signa upp sej på en prenumeration på. Mer att läsa på deras blogg om Tillväxt diskusionen.

Nå, då jag emellanåt hamnar i storstan så blir jag allt som oftast en aning nedstämd och vemodig inför allt detta som är så långt ifrån vår rätta natur, och jag finner mej ofta sitta på tunnelbana eller pendel och tycka lite synd om alla som rusar runt och inte verkar se det vansinniga i alltihop, som inte förstår....Därför är det ändå skönt att kliva in på ABF huset en afton som denna och se att mina fördomar kring befolkningen i storstaden komma på skam, och jag inser att det ofta likaväl kan vara jag som inte förstår?
En överfull lokal med folk som kommer för att lyssna och jag inser bredden av vårt engagemang för dom stora globala frågorna. En blandning av människor med olika vinklar kring problemen och naturligtvis lösningarna. Som alltid på liknande tillställningar så har vi en mängd dreadlocks prydda,sjalinsvepta veganer med aktivist-glöd i blicken, vi har några övervintrade hippies, dammiga lärare,kostymklädda lokalpolitiker och kanske någon företrädare från näringslivet. Oavsett om man engagerar sej kring klimatfrågan,vattenbrist,utfiskning,gurerilla odling och matproduktion, peakoil, lokala hållbarhetsfrågor,övergödning och gift utsläpp,eller vad som helst...framtiden för våra svenska måsfåglar?
Så är vi ändå där för att vi bryr oss om framtiden och oroas för problem som kommer att påverka oss alla, men som allt för många fortfarande inte ser.
Och den ständiga tillväxten som vi gjort oss så beroende och självklart hängivna till, knyter på något sett samman alla dessa påsar på ett konkret sätt.
I mina ögon så släpar alla dessa stora globala frågor efter i kölvattnet av den totala tillväxten.

En fråga som är komplex och en ytterst svår nöt att knäcka. Kan vi skapa välfärd utan tillväxt? och i så fall hur...? Vi måste konsumera för att hjulen ska snurra, och för att skapa tillväxten som ger oss jobben som ger oss mera pengar så vi kan konsumera mer och nyare prylar (som vi oftast inte behöver) och så skapar vi jobb åt någon som tjänar pengar och kan köpa nått och.....bla bla,ja ni vet hur det är.
Frågan är hur kan man bryta detta, att fortsätta är helt ohållbart det kan vi konstatera direkt! Men att hitta något annat...?

En fråga som jag naturligtvis skulle kunna ge ett långt hemmasnickrat svar på hur jag tycker det skulle se ut i den bästa av världar,men jag skonar er idag och tänker inte ge mej in längre i ämnet utan jag hänvisar till Effektmagasinets blogg och ger er ett klipp med Jacksson från en tidigare föreläsning på TED´s
Tim Jackson's economic reality check Video on TED.com

Då jag skulle ta mej hem så slank jag in på Pressbyrån på T-centralen för att köpa mej en kopp kaffe.15 spänn för en liten kopp får väl anses som ett klipp i centrala city. Men just som jag skulle fiska upp en tjuga och betala så såg jag ett erbjudande om kaffe OCH en kanel bulle för tjugospänn! Var inte det ett klipp så vet inte jag? Problemet var bara att jag var inte särskilt sugen på en halvkilos kanel bulle men för endast en femma till så var det ju nästan fånigt att låta bli. Jag gick till pendeln med smulor av pärlsocker i mungipan och funderade över systemet. En kanelbulle som man egentligen inte vill ha eller behöver skapar arbetstillfällen inom jordbruket,bagerinäringen,ägg och mejeri poduktionen å en massa annat, framförallt så blir det en jäkla massa transporter av allt kors och tvärs över jordklotet...men g od var den!

Fula fiskar!

2011-02-07T23:37:00.001+01:00

I dom yngre tonåren så var jag en så kallad Akvarist. Ett ord som faktiskt inte hörs så ofta nu förtiden. Men det betyder helt enkelt : en som äger ett akvarium eller två, och kanske skulle man idag ha kallat en sån som mej för "nörd". Akvarie-nörd eller fisk-nörd? vad vet jag? Iallfall så tror jag dagens finniga nördar oftare stirrar in i en dataskärm än i ett akvarium ? Som ung akvarist så hade jag under en period några stora hajliknande fiskar, som inte hade mer med hajjar att göra än att det fans en viss likhet i utseendet.Fiskarna tillhör det stora släktet malar och, på akvaristernas språk så kallades dom för hajmalar.

Senare i livet så kom jag att arbeta som kock på allehanda krogar och syltor, det var någon gång under den karriären som jag på någon lunchkrog kom att snubbla över en ny fiskprodukt som kallades för Pangasius, och redan då jag första gången såg kartongen så hade jag en känsla av att det var något med det där ordet som var bekant, ( akvarister har oftast en förkärlek för att svänga sig med latinska namn...) Men det var inte förens jag vände på den och såg den tecknade bilden av den fisk som kartongen innehöll som poletten ramlade ner. Där var den ju! min ungdoms hajmal! Förpackad i form av vita fina fileer frysta i femkilosblock.

För den som har studerat malfiskars betende vet att dom framförallt livnär sig på vad dom kan hitta i bottenslam och dy! Jag kände genast en konstig bismak i munnen och redan innan jag provat så kunde jag ana dysmaken. Jag har därefter hållit mig borta från den, dels av smakmässiga skäl men även av en viss misstänksamhet mot billiga,odlade produkter från fjärran länder. Och visst var mina misstankar befogade. För den som lyssnar på P1 så har man knappast undkommit att höra ordet pangasius idag.

Det började redan i går med det lysande radioprogrammet Maten pris, där Daniel Öhman och Malin Olofsson gör ett reportage och avslöjar stora problem i dom Vietnamesiska fiskodlingarna. Utsläpp av nedskitat vatten,utfiskning av foderfisk (vilken i sig själv är lika ätlig) dammar så överfulla med fisk att det går åt en helsikes massa antibiotika för att få det hela att ens fungera utan sjukdommar, helt enkelt en totalt ohållbar jätte industri som ger gott om flis till Vietnam och en massa billig dyfisk åt oss!Jag skulle kunna utveckal detta ännu mer, men jag ber er ödmjukast att läs,lyssna och se filmklippen på Matens Pris i P1 så får ni en betydligt bättre bild.

Vad som varit på nyheterna idag så har det handlat om WWF som tydligen klantat till det lite genom att låtit sej påverkas av Vietnamesisk regering.Så här skriver man på Matens pris egen sida:
"Ekot har i dag avslöjat spelet bakom den populära matfisken pangasius. Världsnaturfonden rödlistade i höstas fisken och uppmanade konusmenterna att köpa den, men efter hot och påtryckningar från Vietnams regering och myndigheter plockades fisken bort från listan."

Oavsett vad eller hur det ligger till så är det inte bra att en organisation som WWF ens näms i dom här samanhangen, deras tyngd ligger i ett trovärdigt arbete och finns det risk att den trovärdigheten ruggas så vore det väldigt tråkigt.

Men om allt detta kan ni som sagt studera vidare, själv vill jag bara komma till den tanken som vilar så tungt ( utan skadad trovärdighet...) på denna blogg, själva vår kompostfilosofiska fundamentala värdegrund.

Oavsett om man kan lösa problemen med att rena vattnet från dessa dammar, oavsett om man kan lösa problemen med sjukdommar och utfiskningen av foderfisk, så är det aldrig hållbart med stora industriella produktioner av mat! Det funkar helt enkelt inte av den mycket enkla,naturliga och sunt förnuftiska anledningen att naturen slår tillbaks på ett eller annat sätt, så länge vi inte anpassar oss efter dom förhållanden och spelregler vi har. Förr eller senare uppstår andra ,nya problem.

Den lokala småskaligheten är den enda vägen mina vänner, för dej som trodde annat kan jag bara säga ; Jag är ledsen att behöva upplysa dej, men så är det!

Vi kan inte längre skicka mat kors och tvärs över jorden, eller döva våra samveten genom att producera vår billiga mat i länder där vi aldrig ser vad som sker, vi kan inte längre utarma andras miljöer och förutsättnigar för vår egen bekvämlighet. Vi måste följa årstider och lokala tillgångar igen, så som vi gjorde förr en gång, för inte alls länge sedan.

En liten fiskodling för att producera närmsta byns invånare med fisk, fungerar därför att det ligger i byns intresse att det fungerar utan att dricksvattnet blir förorenat, eller att man tar ut för mycket foderfisk så det fisket av andra arter blir lidande. Stockholmarna skulle kunna äta Aborre och strömming från skärgården istället för exotiska arter från andra länder, och skulle därmed också se en större vits med att försöka få östersjön ren igen. Jag är övertygad om att för att mäniskor ska fatta vad vi äter så måste vi ha en närhet till producenten.

Att bara ta och ta av naturresurserna är endast hållbart en tid, sedan kommer tiden för återbetalning! Vill vi äta billig fisk (som dessutom smakar dy...) så får vi också inse vilka som ska ta notan...

Men hur ska jag veta, jag som mest tillbringade min ungdom stirrande i ett akvarium.

Tankar inför våren...

2011-02-06T01:44:00.000+01:00

Dom går liksom inte att komma ifrån dom där...ni vet dom där tankarna som vissa av oss dras med så snart vintern tippat över nyårssträcket. Liksom jag skrev härom dan dags-for-varbruk-osv... så är det nog så att vi har det i ryggmärgen, i blodet,i generna eller vad ni vill! Ja ni vet vad jag menar, dom där tankarna på hur årets odlingar ska se ut, vilka frön som ska sås och vart sedan dom små plantorna ska få växa upp och förhoppningsvis ge dignande skördar.

Det är dom tankarna som kommer smygande fast snön ligger djup och man vet att det inte på långa vägar är (tja lite kanske...) någon panik med sådden.

Och man tänker i oktober då man ser att det mesta hann bli både uppvuxet och skördat i tid, att den här vintern ska jag inte vara för ivrig, Nej vänta hellre än att ha en massa rangliga småplantor som översvämmar dom ytor man har till förfogande. NEj nej inte förens en bra bit in i Februari för de första ,det räcker gott och väl! se bara på purjolöken som jag så omsorgsfullt sådde i februeri, den växte minsan med en jäkla fart fram till mars, men sen då? var den inte lika liten å klen ändå i slutet av sommaren. Jojo, nu ska det minsan visas på is i magen, tänker man.

Men så kommer den där känslan likförbaskat, och snart sitter man där med frökataloger och skissblock, och innan man vet ordet av så har man sått dom första fröerna!

Så jag går nu och funderar på hur jag ska plantera årets grönsaker och jag vet att det är långt kvar och fast jag (då ingen ser) gärna hackar lite i snön på odlingsbäddarna, liksom för att kolla läget eller för att väcka någonting till liv? så vet jag att det är månader kvar innan jag ska strö dom första palsternacksfröna i vårsolen.

Men ändå kan man inte låta bli, sedan jag anla den här lilla köksträdgården så har (vilket endast är ett par säsonger) resultatet varit mer...vad ska jag säga?...skiftande, än överrumplande. Och visst tar det sin tid att bygga upp jorden (eftersom jag konsekvent vägrar att gräva så är jorden uppbyggd av tillfört material som ligger ovanpå den befintliga lerjorden) och framförallt så tar det sin tid att lära sig att göra rätt.

Och man får prova sej fram lite för att hitta sin form, om jag utrycker mej så. Visst vill jag ha den där skiftande och mysiga "Potager" känslan med odlingar som är lika vackra som goda, men ibland är jag bara praktiskt fokuserad på maximerade skördar av dom grödor som verkligen ger något att lägga till vinterföråden. Så har jag i grunden permaculturens tankesätt och kanske är det dom kompostfilosofiska funderinagrnas fundament som vilar i naturens egna, redan utprovade lösningar. Just nu när jag nyligen läst Fukuoka´s The one-straw-revolution så känns det mest som om jag skulle vilja öppna alla fröpåsar och hälla innehållet i en bunke och blanda om allt sammans till en salig mix som jag sedan skulle kasta omkring mej över odlingarna och sedan låta naturen ha sin gång. Låta dom som trivs växa och dom som inte trivs falla undan.

Men det är väl ändå troligast att det blir någon sorts mix av alltihop, och så får det väll vara antar jag?

Sniglarna och kålfjärilarna vill väll också vara med och tycka till om slutresultatet kan jag tänka mej.

Ja, så i och med det, så är det väl lika bra att förklara odlingssäsongen 2011 för öppnad, och att vårbruket kan starta!

Tjuvstartat?.. jag ...Neeej...

Nja, lite kanske, men bara lite...å bara några dar, förra veckan ...men bara rotselleri å lite chilli, åså paprika, å en del blommor till jobbet,å just ja! en massa pelargon sticklingar men inte mer än så...Åh, jaja å så den där purjolöken då förståss, den får en chans till...

Mera böcker.

2011-02-03T23:03:00.006+01:00

När vi nu är inne på böcker, och det är sent på kvällen,å jag är för trött för att ha något egentligen vettigt att säga, men då jag ändå sitter här, så kan jag ju ändå säga nått...? Hittade en bok på http://permaculture-media-download.blogspot.com/ som jag skulle vilja ha. ( och som en ren händelse så såg jag just nu att den bloggens senaste inlägg handlar om trädgårdsböcker...ja där ser man). Men det jag skulle vilja ha är en bok som heter Gardening when it counts, growing food in hard times. av Steve Solomon. Låter inte det som nått för mej? Fins att tillgå för 14 dollar ser jag. Texten om författaren har jag snott rakt av! Men som sagt det är sent och jag är trött, och ibland är det bra skönt att skriva korta blogginlägg. "Steve Solomon is a well-known west coast gardening guru, and author of five previous books. The founder of Territorial Seed Company, he has taught Master Gardener and Urban Farm classes at the University of Oregon in Eugene. His book, Growing Vegetables West of the Cascades has appeared in five editions." God natt!

The One -Straw revolution!

2011-01-28T08:58:00.010+01:00

Ibland händer det att man öppnar en bok och saker och ting faller på plats! Ungefär som om någon annan sätter ord på det man själv tänker. Med det sagt så vill jag bara snabbt säga att jag inte på några som helst sätt vill väga mina enkla tankar mot de filosofiska grunder på vilket Masanobu Fukuoka vilade sina teorier kring ”Natural Farming” och ”Do-Nothing odling på”. För mej och säkert dom flesta som rör sig kring begreppet Permaculture så är säkert namnet bekant, men jag har aldrig riktigt förens nu satt mig in i vem denna man var och vad han egentligen gjorde. Därför kan jag nu, vid 42 års ålder, endast böja mitt huvud och ödmjukt finna mig i att kompostfilosofi fans långt, långt, långt innan jag ens var född. Boken ”The One- straw revolution” är Fukuokas tankar, idéer och filosofi i ett litet format men med tungt vägande innehåll. Jag har läst den och mycket har fallit på plats. ”There is nowhere better than this world. Years ago I realized that we human beings are good just as we are and I set out to enjoy my life. I took a carefree road back to nature, free from human knowledge and effort. Since then fifty years of my life have flown away. I have had some successes, but also failures. Many of my youthful dreams remain unfulfilled. I know my time here on earth is limited.” Masanobu Fukuoka, 1913-2008 Fukuoka´s tankar kring odling grundar sig i att se på naturen och inte göra mer än nödvändigt. Det finns inte längre tid för en bonde att skriva poesi i det moderna jordbruket! Hans metoder har kallats ”Do nothing Farming” och han menar att man inom jordbruket har tankar på förbättring genom att fundera på ”Vad händer om jag gör så?” eller om ”jag provar det?” . Istället bör man enligt Fukuoka tänka tvärtom. ”Vad händer om jag inte gör så?” eller om ”Jag inte gör det?”. Hans egna slutsatser av det var att det inte behövdes någon plog, inga bekämpningsmedel, inga gödningsmedel, ingen anledning att göra någon speciell kompost, ingen anledning att använda insektsmedel. Det var egentligen inte mycket i det jordbruk som han såg omkring sej som man egentligen behövde! Anledning till det var/är att den naturliga balansen blivit så rubbad av moderna metoder och teknik att jordbruket gjort sig beroende av just dom teknikerna och metoderna. När han i sin ungdom återvände hem till sin hemby och sin faders jordburk efter andra världskriget, så började han använda sig av sina egna idéer. För att förstå Mr Fukuokas metoder så bör man först ha lite insikt i det traditionella Japanska jordbruket. Själva risfältet förbereddes med kompost och gödsel innan man släppte på vatten och lät det översvämmas. Därefter plöjde man så konsistensen blev som en tjock soppa. I särskilda plant bäddar hade man drivit upp risplantor på ca 20cm, som man för hand planterade ut på risfälten. Därefter fortsatte jobbet med varsamt luckrande av jorden och rensande av ogräs. Under tremånader låter man fältet vara vattenfyllt, bla för att inte låta ogräs komma upp. Skörden är sedan gjord för hand och riset buntas och hängs på tork. På detta sätt gick man över fälten med handverktyg ca fyra gånger mellan sådd och skörd. Efter skörden så plogades fälten och upphöjda plogfåror formades så att man sedan kunde så korn eller råg. Detta betyder att dom Japanska bönderna fick en skörd av ris och ytterligare en vinterskörd av annan säd varje år genom att tillföra organiskt material och ta väl hand om jorden. Enligt Mr Fukuokas tankar och principer för ”Do Nothing Farming” (vilket inte alls betyder att man inte behöver göra något alls!) så innebär detta att man gör flera helt onödiga moment. Vad som måste göras på en farm måste göras, när en bonde(odlare) har bestämt sig för att bruka en liten bit av vår jord så måste han (eller hon) också ta ansvar för att göra detta på ett ansvarsfullt sätt och ge jorden dom bästa förutsättningarna. Allt annat är skadligt och oansvarigt! På hösten sår Mr Fukuoka sitt ris, vintersäden och vit klöver på samma gång, han täcker det sedan med årets risstrån (som halm eller hö ungefär antar jag?). Klöver och vintersäden (korn/råg) skjuter skott på en gång medan riset är vilande fram till våren. Medan vintersäden växer så är citrus trädgårdarna i fokus. Fukuokas farm producerade ris/säd citrus från dom stora fruktträdgårdarna samt grönsaker. Citrusen skördas fram till april och sedan är det dags för att skörda vintersäden i maj. Efter att säden tröskas så samlas återförs all halm på åkern igen, stråna läggs ut för hand huller om buller på samma sätt som naturen själv skulle ha spridit den. Sedan får fältet stå under vatten en kortare period under monsunregnen i juni för att försvåra för ogräsen att skjuta upp och få fäste. Riset får nu lättare att gro och skjuta sina skott. När fältet sedan torrläggs igen så kommer klövern återhämta sig och börja sprida sig mellan risplantorna. Riset skördas sedan i oktober och tröskas och halmen återförs som täckning. Så har ett år gått och vintersäden sås in igen. Mr Fukuoka får på detta vis lika bra skördar som dom bästa av dom jordbruk som använde kemiska medel och metoder och liksom dom traditionella. Genom att tillföra organisk material och odla klöver som marktäckare och kvävefixerande grönmassa så förbättras hans jordar hela tiden. Och då den aldrig plogas så störs aldrig den naturliga processen med nedbrytning och skapar en tjock mullrik jord med åren. Det finns mycket att säga och skriva om den här lilla boken, och jag skulle kunna gå på tills endast dom mest hängivna bloggläsarna skulle orka hänga sig kvar. Mycket av hans verk handlar också om grönsaks odlingen efter liknande principer där olika grönsaker sås slumpvis utspridda för att själva få ta fart där dom trivs på samma sätt som naturen skulle ha sått. Hans pellets av lera med inbakade frön får utförligare beskrivningar och naturligtvis om hur han sköter sina fruktträdgårdar. Men det är också en bok om filosofi och djupa tankar och det som jag ofta slås av är aktualiteten, mycket av det han oroas över och ser i sin omvärld är sådant som händer idag, mer än trettio år efter att boken kom ut. Fukuoka har många tankar kring vår mat och flera intressanta kapitel handlar om just vår mat och kopplingen mellan, naturlig odling, naturlig mat och vår hälsa. Jag hoppas att få åter komma lite mer utförligt till just dom kapitlen så småningom (utan att lova för mycket…) Så jag föreslår att ni söker reda på boken själva (finns i nyutgåva för en struntsumma hos närmsta Internet bokhandel) och läser den. Detta är en viktig bok om jordbruk av den enkla anledningen att den inte endast handlar om jordbruk! ”The ultimate goal of farming, is not the growing of crops, but the cultivation and perfection of human beings” Fundera över en gammal bondes tankar om hur vi tar hand om vår jord, om hur vi kan låta naturen leda oss på dom rätta spåren. Som allt annat så finns det mängder med information på nätet och bland annat några youtube filmer om Fukuoka. "This straw appears small and light,and most people do not know how really weighty it is.If people knew the true value of this straw a human revolution could occur which would become powerful enough to move the country and the world." Aldrig förr har väl världen varit i så stort behov av en "One straw revolution!

Anima Mundie Movie

2011-01-20T21:02:00.019+01:00

Ett litet filmtips så här på lördags kvällen! Ytterligare en av dessa viktiga filmer som kan folk att förstå lite bättre hur det ligger till!'

Hade det varit en vanlig Hollywood-rulle så hade man väl kunnat säga: " Oj, tusan, här har man verkligen lyckats skrapat ihop dom största namnen i en å samma rulle !"

Och lite av den känslan får man då man ser trailern till filmen" Anima Mundi"Här dyker det upp en rad viktiga namn, som för våra läsare,och dom flesta som rör sig i trakterna av permacultur,klimatförändringar,peakoil och foodproduction,m,m, torde vara välkända, som Tex Dr Vandana Shiva, David Holmgren,Mikael Reynolds och mannen bakom filmen"Collaps" Michael C Ruppert, med flera... Här har vi iallfall trailern! Premiären sägs komma nån gång under 2011 , vet inte exakt när men lär antagligen få återkomma...Egen hemsida på nätet förståss, och facebooksida som sig bör, bara att Googla upp!

Dags för vårbruk, och om hur mänskligheten stannade upp...

2011-01-19T22:32:00.012+01:00

Vad är det som döljer sig i behovet att så ett frö? Är det mörkret i vår lilla nordliga del av världen som får oss att så här års börja bläddra bland knöliga fröpåsar och tummade kataloger? Lite långsökt kanske? För visst finns det även på sydligare breddgrader,jordiga naglar som hoppfullt petar ner små intetsägande frön i torkade, översvämmade och kanske många gånger utarmade jordar? Visst finns det bönder som fortfarande slänger säd för hand över fälten, inte bara för att mätta familjen, utan också för att kraften att se livet ta fart i säden är så stark att om han inte fick så ett år skulle han tyna bort. Kanske finns känslan kvar även hos den storindustriella producenten som tar hjälp av högteknologiska maskiner, konstbevattning, kemikalier för att kunna producera börsnoterade skördar på den globala mat-marknaden? Kanske är det just det okonstlade undret hos ett frö,som spricker upp och skjuter skott utan mer hjälp än att det får värme och vatten,som är drivkraften.Att det,än så länge är något som vi inte rår på allt för mycket. Är det att skapa liv? Kan inte tänka mig annat än att det är något ursprungligt begär hos en art som för 10 000 tusen år sedan stannade upp i sitt nomadiska samlarliv för att bruka jorden. Någon måste ha varit den förste att inse att det kunde vara lönsamt att stanna på en plats och så ett frö för nästa års matbehov. Kanske var det ett långsamt övervägande eller renat av ett impulsivt utrop till dom andra i flocken: ” Hey! Grabbar stanna! Ja fick just en ide`. Vi stannar här och så sår vi frön som vi kan baka bröd av! Och så tämjer vi några uroxar som vi kan mjölka och slakta! Men vänta då! Jag menar allvar, vi kan plantera sånna där goda lökar, å förädla lite potatisknölar. Men sluta plocka dom där bladen! Vi flyttar hit dom istället. Å sen så fyller vi kossorna med majs och soja bönor, ja sånt kan vi odla också! Åsså genmanipulerar vi säden så vi kan odla ännu mer och så bakar vi hamburgebröd och slaktar korna å gör hamburgare som vi kan sälja till dom som fortfarande absolut vill vandra, ja vi kan bygga ett stort hus med ett M på taket där man kan stanna under sina vandringar och äta potatis, säd och köttet… men stanna då…Jaha, jasså ni kommer tillbaks när jag öppnar stället…ok då, see you!”

Kanske är det så, vad vet jag? Kan det vara så att vissa av oss härstammar från den som stannade kvar? Klart är i alla fall att just nu så kluras det och funderas det i både stugor och hyddor över den kommande odlingssäsongen. Själv så försöker jag hålla mej ett tag, då jag vet(tror) att det lönar sig att skynda långsamt. Men likväl så har jag (tillsammans med min treåriga dotter) redan petat ner paprika frön i jorden, tagit sticklingar av en lånad pelargon och idag fått iväg en första beställning av fröer från Impecta. Visserligen åt jobbet, vilket betyder att det är mest blommor.Och redan börjar det kännas spirande av hopp att se det första gröna skotten veckla sig upp mot ljuset. Men snart är det tid för de första grönsaks sådderna och det är dags att bestämma vad. Purjolöken som jag sådde i början av februari förra året blev det inte mycket med, den höll ungefär samma storlek från Mars till snön la sig över den för någon månad sedan, så den vet jag inte om jag ens orkar prova igen? Sen är det väll då dags för lite rotselleri (vilket heller inte brukar ge några börsvältande skördar) och så borde jag så Chilli, om jag bara kunde komma på någon bra sort. Vad jag behöver är en sort som växer bra och ger skapligt med frukt, samt är ”lagom” het så den kan användas til så mycket som möjligt! Börjar tröttna på Sambal Oelek burkarna nu! Ge mig ett tips på lämpliga sorter och var fröna står att finna så ska jag genast ge mig i kast med vårbruket.

BP på nya upptåg!

2011-01-16T00:27:00.005+01:00

Så nu ska BP upp till arktis och kladda!

Tydligen så har dom skrivit avtal med det ryska oljebolaget Rosneft,som i sin tur är delägt av ryska staten och med tanke på att BP är en stor leverantör till The US-army så kan man utan särkilt filosofiska grubblerier säga att det är en redig soppa som inte bara doftar skitig olja utan även säkerhetspolitik och ekonomi på hög nivå.

Och där i har vi även en del av svaret på varför vi inte hör några konkreta lösningar från maktens korridorer.

Ty de sitta alla i varandras knän! (Ja, jäklar vad bitterpolitisk jag kan låta nu då...!)

Nå egentligen så får dom väl deläga varandra hur mycket dom vill för mej. Men dealen belyser bara det faktum,som vissa av oss redan vet,att den billiga och lättillgängliga oljans tid är över och man siktar nu in sej på den svårtillgängliga!

Detta medför i sin tur att riskerna för ytterligare oljekatastrofer och utsläpp ökar. Att man ger sig på arktis och dess extremt känsliga natur med Mexico i så färsk minne visar att man skiter inte bara i "the small people" utan även i allt annat! Allt för att hålla hjulen snurrande!

Vad kan vi göra?

Göra oss mindre beroende av skiten så klart! Plantera frön och ta hand om jorden,odla mat som inte behöver fraktas med lastbil fram till tallriken!Om familjen Obama vill ta del av det ryska kultur arvet så tycker jag dom skulle satsa på en rejäl trädgårdsodling in the backyard istället för att göra sig ännu mer beroende av den där oljan.

Stefans lilla gröna

2011-01-13T17:45:00.010+01:00

Vad vore en vinter utan litteratur,och vad vore en blogg utan bokrecensioner. Jo, tämligen fattigt får man väl säga. Denna jul fick av min hustru, just den julklapp som jag önskat,nämligen Stefan Sundströms bok "Stefan´s lilla gröna, en handbok i utanförskap".En bok titel som jag naturligtvis borde snott långt innan han hann före! Nåja,antar att min bok kommer att dröjja ett tag till, (fast om den någonsin skulle skrivas så tror jag nog vi skulle röra oss inom samma områden,). Herr Sundström som inte bara är vis/pop sångare och trubadur utan även hängiven odlare beskriver sina vedermödor och steg mot ett mer självhushållande liv (även om han inser att det inte går fullt ut). Det är drömmar om ensamma gubbar som bor i skogen och gör revolt genom att klippa av el-ledningen . Vi får lära oss hur man gör surmört,snus ,tuppsoppa och en del andra av livets nödvändigheter. Det är inte ytterligare en bok i raden om hur man går till väga för att odla växter eller hur man ska föda upp fåren, Jag skulle nog se det som en bok med tankar om en bättre värld, eller vad en bättre värld skulle kunna vara, om utanförskap,om oberoende.Eller om han själv inleder boken: "Jag känner bara ett behov av att berätta om mina projekt som jag haft genom åren för att i någon liten mån känna mej oberoende av samhället. jag vill berätta hur skönt jag tyckt det har varit att gå genom en Liedl-butik och känna ha ha,jag behöver inte era tomater,jag har egna hemma!!! Eller förbi Pressbyrån och ge snuskylen ett långfinger,med en stor fet egenproducerad snus under läppen."
Läs den helt enkelt! Eller åtminstone titta på alla sköna bilder, bara det kan inspirera! (Fast det var fan så synd att han snodde min boktitel!)
Läs mer på: gt.expressen
Så med tanke på den bok jag läser nu så hoppas jag återkomma med fler bokinlägg, i allfall ett-och det är troligen om den enda bok man behöver!

The Ark!

2011-01-10T08:34:00.004+01:00

Såg i tidningen att någon rysk smarting tänkte sig att bygga en ark, eller rättare sagt serietillverka en hel radda med arkar, som man kunde ta i bruk då klimatförändringarna står som spön i backen.Nu tror jag kanske inte riktit att det är så enkelt att bara segla iväg från allt och tro att man ska kunna leva vidare med en ,så kallad,"nystart" av livet och för mänskligheten. Först och främst för att det helt enkelt inte finns så många ställen att segla till då vi bara har en planet! Jag tror däremot på att skapa öar i eländet.Hållbart fungerande samhällen som kan fungera som föregångare och resursbanker då den breda allmänheten så småning om börjar inse allvaret i det vi gör just nu. Små öar som kan breda ut sig och knytas samman,länkas (liksom blogginlägg i cyber rymden) mellan varandra och skapa större områden som fungerar. Då menar jag inte enbart fysiska platser utan även kontaktnät bland mäniskor som gör något och skapar hållbara lösningar inom sina områden och utifrån sina möjligheter. Så med dom orden så kan jag bara avsluta med säga till mej själv!Det var väll inte så jäkla svårt att knåpa ihop,även om det tog ett halvår!

Dig for viktory!

2010-07-02T07:50:00.003+02:00

Hur många i vårt västerländska samhälle vet egentligen hur det dagliga brödet hamnat på vårt dignande bord? Med risk för att verka tjatig så återkommer jag återigen till ämnet.Den matproduktion vi har idag är så vansinnigt sjuk att jag inte ens orkar dra upp några exempel tror jag. Jag kan dock nöja mej med att säga att den är helt beroende av fossil energi och att den skapar sociala orättvisor,fetma,ohäsla,miljöproblem,vattenslöseri,djurplågeri och en allmän rovdrift av jordens tillgångar. Detta låter inte så himla bra och man kan då undra varför vi har det så? Jo därför att det ger oss billig och lättillgänglig mat, och med detta så verkar dom flesta vara nöjda! Problemet gott folk,är dock att detta kommer att slå tillbaks på oss vare sej vi vill eller inte. Det behöver man faktiskt inte vara vetenskapsman för att förstå, utan det räcker helt enkelt med att våga fundera en stund.Jag vet att det kan verka läskigt att vara tvungen att få insikt i det man helst inte vill veta något om, men ju tidigare man inser hur saker ligger till,desto enklare blir det den dagen då vi måste ändra livsstil, oavsett vad vi vill. Oljan kommer inte att ta slut, men efterfrågan kommer utan tvekan överstiga tillgången inom en snar framtid,vilket kommer leda till att den helt plödsligt hamnar i en helt annan prisklass och det moderna jordbruket inte längre kan producera den billiga maten längre, samt att vi inte kan skeppa den kors och tvärs över jorden mer. Så ligger det till och det är inte konstigare än så, sunt förnuft skulle jag säga. Lägg därtill på klimatförändringar och att vi har en ökning av folkmängden vilket leder till fler munnar att mätta.(som dessutom ska konkurera om den odlingsbara marken med våra bilars "fossilfria bränslen"). Sen har vi lite detaljer som utarmade jordar,multinationella företag som har total monopol på världsmarknaderna av spannmål osv,osv.. Men deppa nu inte ihop, det är bättre att se framtiden i vitögat än att stoppa huvudet i sanden och tro att allt är frid och fröjd. Det stora problemet är dock att vi människor inte har den förmågan att se faror som inte är uppenbarligen synliga framför oss. (vilket även gäller andra däggdjur ). När vi stått inför mer synliga faror i historien så har vi trots allt agerat på ett helt annat sätt. Självklart så är det lättare att inse en fara med en upprustad arme av fiende soldater vid gränsen, än en ökande (skenande) koldioxidhalt i atmosfären,eller att oljan snart tar slut i Saudi Arabien.Inte ens att Östersjön dog för några år sedan kan vi riktigt ta till oss, så länge det går att ta sitt midsommar dopp där. Men för att ingjuta lite hopp så tror jag vi får se tillbaks i äldre tider på hur vi tacklat tider av hot och kriser förut. Vi ska se en liten film om hur vi kan (om vi vill) lösa frågan om vår sjuka mat. Svaret ligger så mycket närmare än vad topppolitiker och marknad någonsin skulle sänka sig till att se. Den lokalt odlade maten är den enda lösningen på problemet. PUNKT!

Hur tolkar man detta?

2010-06-22T08:26:00.006+02:00

Törs man ana att Mr President närmar sig en uttalad insikt om att Peakoil är på riktigt? "we must also recognize that the days of cheap and easily accessible oil are numbered and the costs and risks associated with our addiction to fossil fuels aren’t going away" NoShit! Mr President, något oroväckande är det dock att han inte gärna släpper tanken på ett fortsatt utnyttjande av jordens resurser. "we can rebuild our economy on a new foundation and make it more competitive in the 21st century, creating entire new industries and millions of new clean energy jobs all across the country." Om han med "Clean Energi jobs" menar att ytterligare jordbruksmark och regnskog ska odlas upp med genmanipulerad majs och soja för att möta en större efterfrågan på biobränslen så vet inte jag om jag köper den lösningen. Att hålla igång den amerikanska (och vår,för den delen)livsstilen till varje pris leder endast till ytterligare klimatproblem och orättvisa. Att västvärldens bilpark ska konkurera om samma råvaror och odlingsmark som en ständigt växande världsbefolkning låter iallfall i mina öron som en vansinnig lösning, men vad vet jag? Jag är ju bara en gammal kock med jord under naglarna som tror att enda sättet till en bättre värld går genom småskaliga och lokala lösningar där vi kan bruka och förvalta jordens resurser utan att förbruka möjligheterna för våra barn och barnbarns existens. Men som sagt,vad vet jag?

Uppstånden...

2010-06-21T12:58:00.003+02:00

Oj då vad var det som hände? Man kan undra? Var tog han vägen? Kan hända skribenten själv tog sej på allvar och slängde sej själv i komposten? Två månader sedan det senaste inlägget! Nog måste väl ändå något ha hänt? Men se här! här finns det liv? Ty än äro icke uppståndelsens tidevarv kommen till sitt slut. Låt mej istället säga så här; jag gick ut i grönsakslanden för att påta lite och nu kom jag in igen. Därute har jag sått,planterat,klurat och till sist fått till något som kan liknas en liten köksträdgård. Skall försöka mej på att ta lite bilder med hustruns kamera någon dag så jag kan tillföra bildbevis på min frånvaro. Så vad hände mer då jag varit borta? Nja inte mycket va? BP stack hål i jorden och lät oljan flöda fritt uti havet, och tog därmet fokus från det Isländska askmolnet. President Obama tog BP i örat och undlät sig att nämna ordet omställning och att det kanske vore bra om USA minskade sitt oljeberoende. Nähä? Menar du det? Så var det bröllop med pompa och ståt i helgen och även BP föll i mediaskugga. Nu råder en skön avslagen "dagenefterfestenstämningochsnartärdetsemester" känsla över riket. (hur var det nu egentligen fick han halva kungariket också eller..?) Hur som helst så är jag nu vaken igen och ber att få återkomma med mergenomtänkta inlägg...

är det någon som försöker säga något?

2010-04-18T07:49:00.003+02:00

Eyjafjallajökuls kratrar fotograferade från ovan! Haiti,Chile,Kina och Island, man behöver inte vara särskilt naturromantisk filosof för att slås av tanken att någon blivit rejält uppretad efter det misslyckade mötet i Köpenhamn? Då moder jord visar vem som bestämmer så inser vi fort att det inte betyder mycket med högteknologi och bruttonationalprodukter. Just nu sitter en massa stackare runt om i världen och kan inte ta dom flyg som dom planerat, och det är naturligtvis tråkigt. Det possitiva i kråksången är ändå att kanske, och bara kanske, så börjar allt fler inse vår litenhet på den här jorden då stora naturförändringar ( eller katastrofer,om man ser det ur mänsklighetens synvinkel) sker. Och kanske bör vi vara lite försiktiga då vi laborerar med dom stora sakerna som klimatet och hur vi använder dom resurser vi har på den här planeten.

minnesnoteringar från trädgårdsveckan...

2010-04-18T06:57:00.005+02:00

Att använda bloggandet som en personlig trädgårdsdagbok för notera sådder,planteringar och andra små händelser som skulle kunna var minnesvärda, verkar inte gå så himla bra måste jag säga. Hela vintern så har man mest snöat in på andra värdsliga ämnen och mest förberett sig på att föra nogranna anteckningar från sin täppa så snart våren skulle komma, men nu rullar det på för fort! Det växer och spirar,planteras och sås om vart annat och jag hinner knappt med själv att se vad som händer. Den senaste veckan började med besök på trädgårdsmässan i Älvsjö, vilket i sig borde kunna fylla ett blogginlägg med reflektioner men jag får så här i efterhand sammanfatta det med att det är mycket pelargonsticklingar och prylar. Jag köpte sättpotatis och sättlök,några fröpåsar med sommarblommor till jobbet. Lyssnade på givande föredrag med Ulf Nordenfjäll och Bosse Rappne. Köpte lite gammla nummer av tidningen Odlaren (den överlägset mest läsvärda tidningen på området! ) Sedan har jag under veckan byggt en rejäl barnkammare åt perennsådder och andra odlingar på jobbet. Mest för att skapa en trygg uppväxt miljö för de små (kommande?) liven, perennsådderna lyser ännu med sin frånvaro av livstecken). Fasantuppar och en rejält matcho råbock ses regelbundet i området och det kändes en aning osäkert att ha frölådor och små krukor stående i princip på backen. (kan eventuellt tänka mej att återkomma kring denna konsturktion och ev bild). Nå, förövrigt så har sått en massa olika blommfröer som ska användas på mitt jobb, så många att jag inte riktigt vet vadr jag ska göra av allt då det börjar komma upp? Hemma i köksträdgården bygger jag nya odlingslådor och sår allt eftersom dom blir klara. Dom fyra rektangulär odlingsbäddarna från förra året ska nu istället bli 8 smalare varianter (120cm x 200cm )plus ett par stycken ytterligare. Problemet är att eftersom odlingsbäddarna är byggda ovanpå hård lerbacke och all jord måste tillföras är ett stadigt behov av ytterligare jord! Har iallfall fått så pass färdigt att jag kunnat så palsternacka,morötter,spenat och satt röd och gul sättlök. I en av odlingsbäddarna har jag sått en väldigt lite blomster äng av alla möjliga "leftovers" blomfröer blandat med vete,bovete och en himla massa annat. (bla lite vad som jag hittade i skafferiet!) I går sådde jag även lite i kryddlandet, bronsfänkål,kummin,vit gurkört,piplök och ruccola och så var dte nått mer. Så då har jag gjort en snabb samanställning till minnesanteckningarna och säkert missat något?

Dagens vise män visar sig allt oftare vara kvinnor...

2010-04-01T00:00:00.008+02:00

Som vanligt kloka ord om "organic farming" och maten,jorden m.m från Vandana Shiva.

Att odla ketchup...

2010-03-31T08:38:00.012+02:00

Då är det första momentet i att göra sin egen ketchup avklarat! Årets tomatfröer är nämligen sådda, ett par dagar för tidigt enligt min egen( inte helt slaviskt följda) plan. Fyra olika sorter: ” Roma” som är en så kallad ”pastatomat” vilket betyder att det är en sort som främst används till såser och i matlagning. Detta är den sort som vi i fortsättningen refererar till i Ketchup receptet nedan. ”Sub-Arctic Plenty” En tidig busktomat från Kanada som jag främst föll för namnet (tänkte helt logiskt att om ordet ARCTIC dyker upp så borde det röra sig om något som tål lite kyla) ”Striped Stuffler” är en sort som av namnet att döma ska bli ”randig” och är lämplig för att ”Stuffas” dvs fyllas med allehanda typer av fyllningar? Denna sort sådde jag ganska många frön av med tanke på att en viss del av plantorna så småning om kommer att skänkas till välgörande ändamål (vår-loppis på dotterns dagis). och ”Nyagoes” som är ett provfrö från Runåbergs fröer och ger mörkt brunröda frukter. Av denna sort såddes 10st fröer (eftersom det rör sig om en provodling som jag tar på blodigaste allvar, så kommer denna sort att dokumenteras ytterst vetenskapligt.) Totalt sett så har jag med all sannolikhet sått fler fröer än vad som kommer att behövas för egen del, men det får väl ändå anses som ett ”Lyxusproblem” som lätt åtgärdas med lite givmildhet. Eftersom det i dagsläget inte finns något växthus så hoppas jag dessa sorter ska trivas och hinna mogna ändå. Nå för att återgå till ketchupreceptet så fortsätter det enligt följande. Då fröna har grott så ömmas det extra för de späda plantorna och så småningom så planteras de om och går en ljus tid till mötes under lysrör. Här frodas de små liven (förhoppningsvis) och växa snart ur sin lilla kruka,varpå ytterligare omplantering (ar) bliva nödvändiga. Så snart våren övergå i sommarfägring och de förädiska nätterna då frost och kyla ännu lura i nattmörkret, äro över så låter vi de, vid detta laget (förhoppningsvis) kraftiga plantorna försiktigt flytta ut i den fria luften. Nu kommer en härlig tid där sommaren återigen välkomnar oss med sol och värme. Och vi sköta nu våra plantor efter konstens alla regler vilket innebär vattning och gödsling (framförallt gräsklipp i mitt fall), att hålla efter sk ”tjyvskott” och rent allmänt göra livet trevligt för våra vänner så att dom under den senare delen av sommaren kan börja ge oss av sina frukter.

En del av förra årets skörd som inte hann mogna.

Så om vi nu kommit så här långt och lyckats producera, om också den minsta lilla skörd, så skola vi känna oss stolta och ödmjuka inför vårt handlag. Ty vi har nu odlad fram något matnyttigt utan att för den skull förgiftat, smutsat ner eller ens utnyttjat någon fattig i tredjevärlden! Och det mina vänner är inte särskilt vanligt eller självklart i dessa tider. Att jämföra med de fabriksodlade tomater som vi kan köpa i storköpen (till och med på vintern!) så har vi också odlat något som tillför oss både näring, smak,doft och som innehåller ungefär lika mycket mineraler som tiostycken av ovan nämnda surrogat. Så vi går nu vidare i vårt recept. Plocka nu ca 1,5 kilo av dina välförtjänta tomater. Skär dom i små bitar eller varför inte helt enkelt köra dom i en mixer. Passera dom genom en sil så frön och skalrester kan avlägsnas. Koka nu upp ”såsen” och tillsätt vinäger. Ca 1-2 dl och gärna lite finhackat från dom chilliplantor som du odlat på liknande sätt som ovan, och kanske lite av din goda vitlök.

Koka nu detta svag i typ 10 minuter varpå du tillsätter socker (vilket jag verkligen önskar att du också odlat själv, men det är inget krav…) Mängden socker reglerar du enkelt genom att helt enkelt smaka dej fram, men man kan väll räkna med att det går åt några deceliter...

Nå, Låt nu detta koka ihop ytterligare en stund ca 15-20 minuter. Och Smaka av med salt. Självklart kan man nu också tillsätta E-ämnen och palmolja och allt annat som ingår i en traditionell köpes-ketchup men jag skulle råda till att vara lite crasy och prova utan!

Låt det hela svalna och avnjut det hela till din hemgjorda ”Mc-donald” – burgare. Det receptet återkommer vi till en annan gång, kanske då jag skriver om hur jag ska plantera min icke genmanipulerade majs…

Slottsträdgården Ulriksdal

2010-03-28T23:06:00.007+02:00

Vad gör man då man vaknar en gråduggande snöslaskig söndag och märker att det droppar vatten från innertaket och det mesta känns grått? Jo man tar familjen med (eller dom tar mej med?) i bilen och lämnar hemmet för en söndagsutflykt bland gröna blad och blommande pelargoner. Vi plockade upp svärmor i Vasastan och tog oss ut till trevliga Ulriksdals slottsträdgård dit jag aldrig tidigare varit men länge velat besöka. Trädgården är väl i dessa dagar känd för sin VD Bosse Rappne som figurerar i Tv med jämna mellanrum (Äntligen hemma bla). Härligt att få komma till ett genomtänkt ställe,även om jag kan tänka mej att det har bra mycket mer att erbjuda om några månader, då det blir lite mer utomhus-utbud. För den som gärna ser pelargoner i överflöd så kan jag rekomendera att åka dit den här tiden på året! För en sån wannabe-backyardfarmer som mej själv så fans det väl inte så mycket matnyttigt till köksträdgården förutom dom vanliga sättpotatissorterna och fröer. Potatisen har jag inte riktigt bestämt mej för vilken sort än så det får vänta ett tag till, och fröer...ja det har jag köpt nog för detta budget år om jag utrycker mej så.... Så en trevlig söndagsutflykt och en god lunchsoppa, dottern fick lite pärlhyasinter å påskliljor i krukor och en påsktupp i riktiga fjädrar av mormor och jag ser fram mot ytterligare ett besök lite närmare sommaren. Så nu är kvällen kommen, takdroppet har jag lyckats åtgärda åtminstonde för stunden. Tillsammans med dottern så har vi gjort en påskgrupp i en IKEA-korg med lökväxterna och tuppen och för att ingjuta vikten av att odla grönsaker hos den yngsta generationen så strödde vi några "black eyed" beans direkt från paketet ner i korgen, och kanske så får vi se några gröna skott till påsk. Besök Ulriksdals Slottsträdgård på nätet ;http://www.rappne.nu/. eller på riktigt om ni får tillfälle.

Det som göms i snö...

2010-03-25T13:30:00.006+01:00

Att våren trots allt är på väg kan vi väll andå enas om? Och ett tydligt tecken på det är att mina perennplanteringar helt plödsligt dök upp som från ingen stanns! Här är dom ju, alla dom frön som jag bestämde mej för att glömma bort i Oktober. Då är det bara att vänta och se vad som händer här dom närmaste veckorna. Här har vi en länk till själva planteringsproceduren, (detta är mestadels blommor som jag tänkt sätta ut på jobbet)www.kompostfilosofen.blogspot.com/2009/10/perennplantering.html

Ställom seminarium

2010-03-22T22:13:00.006+01:00

I Lördags deltog jag i det första av ett femtiotal seminarium som Transition rörelsen kommer att genomföra under det kommande året. Att jag satt på bussen i tre timmar för att komma dit var inte konstigare än att det skulle hållas i min gamla hemby och i en lokal som jag faktiskt en gång som liten skenhelig tonåring haft konfirmationsstudier i.

Självklart var jag tvungen att vara med där, även om jag numer bor på annan ort. Extra roligt är det iallfall att se att arbetet med att ställa om till en hållbarare bygd kommit så långt där,och jag skulle nog kunna drista mej till att utnämna Trönösocken i Söderhamns kommun i Hälsingland som en förebild då det gäller att hitta hållbara framtidslösningar.

Transitionrörelsen, eller Ställom sverige, som är det namn som mest används i Sverige. Handlar just om detta, att hitta hållbara framtidslösningar i en framtid där billig fosslit bränsle inte kommer att vara en självklarhet, där klimatförändringarna kan komma att ställa helt andra krav på oss alla, där den globala ekonomins luftbubbla börjar pysa.

Då det talas om (av mej till exempel) klimatförändringar,mänsklighetens framfart och ödeläggning av ekossytem och biotoper,arter osv. Peakoil, Accellererande Folkökning,sjukdommar,svält,katastrofer,vansinnig matproduktion,depretion, pest,kolera och ve å förbannelse...så kan det bli liksom lite mycket att ta in...eller hur? Och det blir liksom lite enklare att bara slå på tv:n och se att allt är som vanligt, och det där...näääh.

Men det går faktiskt att se ljusa lösningar på framtiden, även om man kommit till insikt om hur det faktist ligger till. Det går att se ett samhälle som skulle kunna fungera även om olje priset ruasr i höjden och vi är tvugna att avstå från en jäkla massa prylar och vanor för att det helt enkelt inte går längre, och det är just det som är tanken med Transition nätverket, för det är ett nätverk och inget annat egentligen. Ingen mystiskt sekt,miljörörelse,politiskt program eller ens en förening. Det är bara en rörelse, en folkröreöse som dom brukade vara förr i tiden då man lämnade stugorna och samlades i församlingshem och hembygdsgårdar för att ,man ville samma sak. Skillnaden nu är att det går fortare tack vare internett. ( ca 50 nya medlemmar i sverige per vecka! )Tanken är att skap ljusa framtidslösningar istället för att måla fan på väggen om jag utrycker mej så.

Folk från alla geografiska platser, från alla samhällsskikt och åldrar, folk som helt enkelt inser att något måste göras och det enda sättet är att göra något själv! Som jag själv ser det så står mänskligheten inför ..vad ska jag säga?...vissa hinder...som är lite för övermäktiga för våra politiker att rå på. Det behövs en hel del allt för obekväma beslut, (och sånna brukar inte direkt gynna mandatperioder).

Ja jag kan dra historien hur det började,vad som händer i världen men jag lämnar det till er själva om ni känner att det är intressant, klicka in på länken här bredvid och läs vidare om ni vill.

Det handlar om att försöka ställa om sina egna liv,städer och byar till ett hållbarare utan beroende av fossil energi. För en del kan energifrågan vara den centrala,för andra vårt framtida boende,och hos andra är lokalekonomi den stora frågan, Själv ser jag matproduktionen som den viktigaste frågan. Att vi måste äta mat som odlas lokalt i framtiden är jag övertygad om, om inte odla den själv så köpa den från någon närliggande producent. Vi har gjort det förut, Cuba blev tvugna att göra det då deras oljeimport ströps, många andra länder har tvingats göra det.Vi måste odla mer mat där vi bor helt enkelt.

Det var iallfall en givande dag,med ca 55 personer av alla slag och till kaffet så pratade jag med en gammal jordgubbsodlare som jag bodde granne med som barn, (Och som jag snott en och annat gubbe av). Han sa att Jordgubbsodlingen inte var mycket att satsa på längre, folk som bor bredvid odlingarna åker hellre till affärn å köper Kiwi till sommarbålen än plockar jordgubbarna. Hela byn är gammal jordbruksbygd med 8-900 hundra hektar åkermark,då jag växte upp var det kossor på överllat. Nu finns det en mjölkbonde kvar och all mjölk som säljs i affären kommer naturligtvis från ett större mejeri.

Nä, så kan vi inte ha det! Här måste göras något...

Bäbä vita lamm,snart lika skitigt som allt annat?

2010-03-19T07:44:00.007+01:00

Så Svenska dagbladet har uppmärksammat den svenska uppfödningen av innomhuslamm. Och visst är det naivt att tro att lammproduktionen inte skulle gå samma väg som nöt,gris och broileruppfödningen. SNABBARE,FETARE,FORTARE OCH BILLIGARE! De ständiga ledorden för det mesta nuförtiden.

"De senaste åren har efterfrågan på lammkött fått ett rejält uppsving som ett mer djur- och miljövänligt alternativ till annat kött" står det i tidningen.

Jaha? och den efterfrågan möter man att producera Lamm på samma sätt som annat kött???

Vore det inte bättre att stenhårt profilera lammköttet ännu mer som ett bra "ekologiskt",lokalt,resurssnålt och hållbart alternativ till fabriksproducerat kött? Än att även det ska bli beroende av uppvärmda byggnader,kraftfoder som ska odlas någonstans med enorma mängder olja,bekämpningmedel och konstgödsel?

Dessutom finns det en lag som säger att lamm ska få gå ute och beta. Men det är ju inte förens den 15juni och då är innomhuslammen redan slaktade?

Logiken i den moderna matproduktioner talar för sig själv...

Visst är det så att dom flesta lamm i sverige går på bete utomhus och kommer med all säkerhet att göra så även iframtiden, men det är lite ororande utveckling attdet ändå förekommer.

(då jag läser igenom detta inlägg så inser jag att det låter som om jag vore en militant vegan som hatar allt och alla som äter kött! Så är inte fallet mina vänner, jag äter mer än gärna en köttbit eller två, men det börjar gå lite väl långt med hur vi producerar vår mat nu tycker jag...)

Köksträdgårdar på TV

2010-03-14T21:52:00.014+01:00

Sista avsnittet av "Värdshusträdgården" sändes i fredags och med det så var ännu en serie av små ätbara trdägårdstips till ända, och inte vet jag om det var så direkt matnyttigt,men ändå ett trevligt inslag i fredagssoffan och naturligtvis inspirerande till egna stordåd och prunkande skördar. Annars så har det ju faktiskt varit en del kring ämnet på Tv den senaste tiden, och jag tänker då naturligtvis på "Trädgårdsfredag" med Mandelmann, som förgyllde fredagarna tidigare (eller oftast reprisen på söndagarna). Det vore väll en trevlig tanke om den serien återupptogs tycker jag.

Själv så tycker jag nog att den Brittsika serien "Från trädgård till Tallrik"med Monty Don var den bästa.(att skörda basilika med skottkärra har alltid tillhört en av mina hemliga drömmar.)

Här är en liten videolänk med vansinnigt kloka ord från Monty Don, som tydligen höll på att stryka med av en stroke härom året efter att han jobbat under tre år med serien"Around the World in 80 Gardens" . http://www.guardian.co.uk/environment/video/2008/aug/30/monty.don

(Jag har desperat försökt i ett dygn att få in videon direkt i länken men av nån anledning så går det inte så ni får helt enkelt göra er omaket att klicka er vidare) Så nu undrar man vad som blir nästa TV-serie för oss som gärna odlar grönsaker, filosoferar över täckodling och växelbruk. Vi som slänger ihop en omelett på det vi kan raffsa i hop i landet, Vi som gärna sitter med jeansskjorta i trädgården och talar lösningar på världsproblem och som faktiskt tror att livet blir bättre av att man har jord under naglarna?

Mer film...

2010-03-12T14:33:00.009+01:00

Av någon anledning så har jag dom senaste månaderna sett mer biofilm än jag gjort på flera år, och nu har det alltså hänt igen. Ni som läst tidigare inlägg vet att det rörts sej kring ämnen runt jordens undergång och vår framtid med filmer som "The Road" och "2012".

(Se tidigare inlägg: http://kompostfilosofen.blogspot.com/2010/02/ett-fro-om-framtiden.html )

Och nu har det hänt igen, då min äldsta dotter kommer nedflygande från Kiruna för att fira sportlov med pappa så blir det gärna en bra film, och denna gång ingen mindre än självaste "Avatar" med tredimontionella glasögon och allt!

Säg vad ni vill om den filmen,men jag tycker den var grymt bra! och jag har lite svårt att förstå hur man kan få något så fantasifullt att bli så verkligt, att man kan göra sånna effekter att man helt och hållet befinner sig i en värld som egentligen inte finns?

Kopplingen till den vite mannens begär efter rikedommar är annars ganska klar och vi vet alla att den historien i sej inte är utan verklighetsanknytning. Och även denna film får en att tänka på vår kommande framtid och hur kampen om olja,vatten,odlingsmark m,m kommer att se ut i framtiden.

Tidigare idag hörde vi på radion om Dongria kondh-folket i Indien som slåss för sin plats på jorden.

I verkligheten heter inte bergen De dånande klipporna, som i filmen, utan Niyamgiri. Och det åtråvärda innandömet är inte unobtanium, utan bauxit. Verkligheten bjuder dessutom på en ironi som överträffar filmen: utvinningsföretaget heter Vedanta, som i hinduismen står för den gudomliga sanningen, kraften som skapade universum.

Dongria kondh-folket slåss med näbbar och klor, men utan beridna jättefåglar, mot planerna på att utvinna bauxiten, som man framför allt framställer aluminium ur. Att de ser sin mark som helig handlar lika mycket om ekonomi som om andlighet: som naturfolk är de extremt beroende av intakta ekosystem; praktiskt taget hela deras försörjning kommer från det som växer i bergen som hotas av skövling.

Som vanligt så överträffar verkligheten dikten och det mest fantasifulla är inte mer overkligt än att det händer runt omkring oss hela tiden.I kväll flyger min dotter norrut igen och lämnar ett tomrum kvar i pappa,nästa gång vi ses har snön smält,fågelholkarna kommer att vara bebodda och det kommer att spira av grönska.

Även livet följer ett storslaget manus...

Skyndar långsamt mot våren...

2010-03-03T20:48:00.006+01:00

Det mesta i dessa tider kretsar kring vinter och snö, men för oss som ägnar tankarna åt trädgårdsbestyr så är våren redan i full gång. Det ska planeras, köpas fröer,önskas och drömmas och rent praktiskt ordna med sådder och omskolningar. Själv så har jag senaste tiden ägnat mej åt snöröjjning och öroninflamation. Men så idag tog jag i allafall tag i dom eftersatta kronärtskockorna som redan kommit en bit på vägen. 8 st plantor i egna krukor och under rejäla lysrör ska förhoppningsvis så småning om bli några ståtliga plantor. Medan jag gjorde detta så kastade jag en blick på dom halvt bortglömda dahlia och chokladblomms-knölarna som jag faktiskt redan räknat ut. Men döm om min förvåning om att jag såg några små gröna knoppar som började spicka upp på knölarna. (choklad blommorna såg dock mest hoptorkade ut och ingav inte mycket hopp om liv). Förvaringen har varit lite för varm kan jag tro, och nu tyckte nog dom små Dahliorna att det var dags att börja sträcka sig mot det bleka Marsljuset, så jag tog helt enkelt fram några krukor och planterade över dom i ny jord. Livet spritter av iver att få komma igång trots att snön fortfarnade ligger djup och i sommar hoppas jag nu få se flera av dessa små gulröda uppstickare som passar så bra i grönsakslandet...

klurar på planteringarna...

2010-02-27T15:05:00.003+01:00

Efter två tunga mastodont inlägg så kändes det som det vore dags för något lättsammare, och varför inte kortfattat om mina funderingar kring sommarens grönsaks odlingar. Hmmm...kanske så här?...eller så här? Undrar just om morötterna ska va där, med lite lök,fast där var ju löken förra året och rödbetorna? var ska dom få plats? Hmmm... Sättlök eller lökfrön...det är frågan?

Oj,titta här! En påse med pumpafrön! dom måste vi få plats med... låt se...hm...kanske där...njaä...

Terra Preta in the garden.

2010-02-24T04:28:00.008+01:00

Vad gör man när man sitter hemma med en rejäl öroninflamation och inte riktigt kan fokusera på några "riktiga" sysslor för att det bultar och susar?

Jo, man tittar runt på nätet och med en liten öronsnäcka i det friska örat så utforskar man en del av all den uppsjö av information som bjud via alla dessa små filmer.

Jag är inte särskilt imponerad av Tv, förutom enstaka fakta program om ämnen som intresserar mej, men med det utbud av korta och långa filmsnuttar som finns på internett så känns det som om tv snart har spelat ut sin roll (i allfall för mej)Börjar man söka sig in på något intressant ämne så är det väldigt lätt att man slussas vidare via relaterade länkar och det ena leder till det andra som det brukar heta, och snart så hittar man ytterligare intressanta trådar och ytterligare,som leder till...Ja det är helt enkelt lätt spilla tid!

En fördel är dock att man har en någorlunda snabb uppkoppling, så man inte ( som jag)behöver sitta och vänta på "buffring.

Så nu har jag suttit och förkovrat mej i ämnet; Biochar och TerraPreta, dvs träkol och jäkligt svart jord.

Vi tar det från början. Man har i Amazonas funnit svarta jordlager med en extremt näringsrik odlingsjord långt ner i marklagren. Detta är spår efter dom indianer som brukad jorden här i hundratals år,ja kanske tusentals och där man har tillfört träkål till jorden. Denna svarta jord har fått namnaet "Terra Preta". Detta urgamla sätt att förbättra jorden visar inte bara på en högt utvecklad kunskap hos dom tidigare jordbrukarna utan visar oss också ett sätt att inte bara minska utsläppen av koldioxid,utan faktiskt ta bord en del av den som redan finns i atmosfären.

Hur detta går till återkommer jag till, låt oss istället titta på vad som gör detta så bra för odlingsjorden. Träkålet, alltså helt vanligt träkål (grillkol) fast i finare söndersmulad form är väldigt poröst och innehåller mycket håligheter som hjälper att hålla kvar microorganismer,näringsämnen,mineraler och inte minst vatten.

Tillsätter man detta till sin jord under en längre tid så kommer den hela tiden förbättras.

Så, hur kan vi nu använda denna metod för att minska koldioxid?

Jo enkelt sett så är det som vi vet växterna som tar upp koldioxiden ur luften, denna koldioxid stannar i växten tills den dör och bryts ner då koldioxden frigörs igen. Men om man gör Kol av den och tillför kolet till marken,så binder man koldioxiden till marken, där den största delen av jordens koldioxid faktiskt är. Forskarna menar att koldioxiden kan lagras i marken på detta sätt i hundratals,troligen tusentals år innan den frisläpps igen. Lite förenklat så är det tvärtom mot för det vi gör med dom fossila bränslena, där vi tar upp koldioxid som lagrats i jorden och frigör den i atmosfären.

Man kan alltså säga att vi kan göra koldioxids kompenseringar genom att gräva ner några påsar grillkol, lite då och då (även om jag tror att det behövs ganska många pallar för att komma undan med det liv som vi lever här...)

Det pågår nu större projekt ute i världen med att utveckla tekniker att bränna om organiskt material till kol, så kallad "Biochar". Att hitta en lösning för att kunna bidra till minskade koldioxiutsläpp ligger som bekant högt på priolistan just nu och man har olika lösningar med mobila brännanläggningar som dels bränner restprodukter från jordbruk,gödsel osv till biochar, samtidigt så får man i processen alstrar värme i form av den gas som bildas i materialet då det hettas upp.

Tekniken i sej är inget nytt eller revolutionerande, utan är egentligen samma princip som dom gamla kolmilorna (fast där var man intresserad av att få ut tjäran ur stubbarna) och dom gengasagregat som användes på bilarna under krigsåren. Skillnaden är nu att man utvecklar och förfinar processen för att se om det kangöras i större skala.

I Indien använder man en typ av spis "Anila-spis" som förbränner material till kol, samtidigt som man kan laga mat på den.

För den trädgårdintresserade är det naturligtvis ett intresant sätt att jordförbättra och väl värt att prova. Kolet kan framställas med enkla medel och allt organiskt material kan "kolas". Det som är viktigt är att förbränningen sker utan syre, så att materialet bara kolas utan att brinna, den gas som bildas är inte särskilt nyttig att andas in.

Vill man försöka med vanligt träkol så bör man väl kolla så det inte innehåller en massa konstiga ämnen innan, men det bör man väll göra även om man ska grilla kan jag tro?

Tja, så lite informativa filmer kring det ämnet har jag road mej med att se, nu borde jag gå och lägga mej och ignorera det bultande örat. snart vaknar resten av världen.

Eller så ska jag skissa vidare på min Anila-spis ritning....

Ett frö om framtiden... (det längsta inlägget i bloggens historia)

2010-02-23T08:48:00.018+01:00

Begav mej in till huvudstaden för att se filmen ”The Road” eller ”Vägen” som man skulle säga på Svenska. (vilket man naturligtvis ska). Under pendeltågsresan från spenaten in till city så greppade jag en av dessa otaliga gratisblaskor som dräller runt på alla offentliga platser häromkring. Förutom alla rubriker om snökaos och Stockholms sopåkare som måste plumsa i snön för att jobba , så hittade jag en liten notis uppe i ena hörnet som fångade mitt intresse. Några forskare vid Nordiska Museet har lyckats väcka liv i ett 150-årigt frö som nu grott till en liten grön akacia-planta. Totalt så har forskarna försökt att odla 13 000 olika slags sparade fröer, men endast den här lille gynnaren överlevde. Fantastiskt! Tänkte jag då tåget dunkade vidare genom snöröken, livet är bra jäkla envist ändå.

Bakgrunden till tilldragelsen är den att, en svensk läkare vid namn Oskar Theodor Sandahl plockade Akacia fröer i Egypten under vintern 1856-57 som sedan förvarats på olika platser i Sverige.

(Vad doktorn hade på fötterna tänker jag inte raljera över…).

Nåväl, Jag såg filmen vilken är vad man minst sagt skulle kalla en mörk film! Men framförallt jäkligt bra! Eftersom jag läste boken i julas så behövde jag inte oroa mej så mycket om vad som skulle kunna hända, men tvärtom så många andra exempel så var filmen minst lika bra som boken, och som sagt lika deprimerande och nattsvart. Filmen handlar om en far och en son som tar sig fram till fots genom en ödelagd värld. Något har hänt med världen, fast storyn förtäljer aldrig riktig vad. Allt liv är utplånat, träden står döda och faller som käglor alltefter som dom torkar sönder. Vägar, broar och städer är ödelagda och mögliga hus ruttnar sönder längst deras väg. Livet är en kamp för att hitta mat (vilket oftast består av gamla kvarlämnade konserver och hopskrapade frön),dom kämpar mot kanibaliserade rövar ligor som ständigt finns som ett hot därute. Men framförallt är det en gripande historia om kärleken mellan far och son och den stora frågan om livskraften. Dom bär med sig en revolver som innehåller två kulor, frågan är hur dom bäst skall användas i en värld där det inte längre finns hopp?

Efter filmen så tänkte jag på hur Hollywood har tagit till sig hotet om klimatförändringar och en värld med osäker framtid. Senaste tiden så har det kommit flera filmer med världens undergång som tema. Jag har skrivit många gånger förr om hur vi i framtiden kommer att vara tvugna att ändra på mycket i vår livstil, vare sej vi vill det eller inte så är det rätt så oundvikligt.

Då man talar om detta så blir man oftast tagen som en nattsvart domedagsprofet och en aning småtokig. Men för mej är det inte nattsvart på något sätt, tvärtom.

Jag tror att människor gärna färgar sin bild av omvärlden och framtiden genom olika historier och berättelser, och eftersom vår tids stora berättare är Hollywood så är jag övertygad om att just Hollywood har mycket större inflytande i vad vi gör och vad vi tror på, än vad vi kanske tror.

Jag tror tillexempel inte att Obama skulle ha kunna kliva in på scenen om inte Hollywood hade lanserat svarta presidenter i flera filmer innan, jag tror att det skulle ha varit svårare att rekrytera soldater utan heroiska andra världskrigs-filmer. För att inte tala om alla drömmar om lyckliga liv och rikedomar osv som grundar sej i filmer med leende vackra människor. Därför tror jag också stt det är viktigt med bra historier om vårt framtida samhälle. Då man för klimatförändringar och hotande energikolaps på tal så är fyra olika bemötande som man ganska snart kan urskilja, alla med olika Hollywood vinklingar naturligtvis. Eftersom vi var inne på filmen ”Vägen” så får den stå som första exempel. Här finns det en grupp människor som ser apokalyptisk framtid som är helt nattsvart, med en total kollaps och jordens undergång utan någon urskilljning. Skulle kunna tänka mej att det i den här gruppen finns en hel del mäniskor som är berädda att göra en massa tokigheter då dom inte har så mycket att förlora, det kan också vara en stor anledning till hopplöshet och apati inför allt. Sen har vi gruppen ”Star wars” troende, här hittar vi en stor del av vår modärna befolkning och framförallt män skulle jag tro. Det är alla som inte bryr sej så mycket om det där med klimatförändringar och oljebrist för att, ”Dom kommer ändå att uppfinna nått snart” Man tror att vi kommer att räddas av ny teknik och nya uppfinnigar som snart ska se till att alla dom här problemen är borta och vi kan köra på som vanligt. För det är ju oftast det man vill, klamra fast vid vår livsstil in i det sista och hoppas att någon (?) kommer att se till att det går. Detta har vi matas med under dom senaste generationerna, serietidningar, böcker och filmer, Science fiction som bygger på tekniska lösningar. (ett väldigt aktuellt exempel är ju den förlösande etanolen som låter oss köra hur mycket bil vi vill för att vi numera har en miljöbil? ). Filmen ”2012” som jag såg för inte så länge sedan skulle vi kunna lägga till detta facket, visserligen en film om jordens undergång men till slut en storslagen räddning med hjälp av ny teknik i form av jättelika Arkar som seglar iväg med dom överlevande.Vilka "DOM" är som ska göra det hela möjligt är det alltid lite svårt att hitta svar på och hur all den här tekniken ska kunna produceras utan en billig energikälla har jag heller inte hört någon lösning på? Den tredje och vanligaste reaktionen är nog ändå den att ”Jaja, det blir nog bra det, men nu måste jag kila…” Ni vet vad jag menar. Lyssnar men rusar vidare i sin egen vardag, fokusera på det som är nu och tänk inte på det. Detta brukar även kallas sticka huvudet i sanden teorin, och är helt logisk tycker jag. Inte vill vi väll tänka på en oroande framtid när vi har tillräckligt med vardagliga problem att lösa. Tyvärr så är det väl också det som är faran med det hela, att vi inte vill ta i problemen förens dom står framför oss. Till den här gruppen hör nog dom flesta av oss, och skulle vi koppla ihop det med några Hollywood berättelser så är det väl ändå dom flesta filmer som utspelar sig i nutid, som fokuserar på den värld vi lever i nu och som alla tror att vi kommer att leva vidare i utan större förändringar. Så har vi den fjärde och än så länge ovanliga synen på framtiden och den grupp av människor som jag själv helst skulle vilja räkna in mig i,(även om jag fortfarande till stor del är en blandning av dom tidigare exemplen). Hit räknas dom som ser det som om vi lever i intressanta tider med stundande förändring, vi som ser framtiden som något positivt om vi hinner ställa om oss till ett hållbart samhälle. I den här kategorin skulle jag gärna se fler filmer och berättelser. Varför inte en film som utspelar sig i ett litet samhälle där tiden har lugnat ner sej lite,och mäniskorna själva har tagit tag i problemen och vänt dom till något positivt. Där större delen av produktion av mat och andra förnödenheter sker lokalt och man lämnat dom fossila bränslena för många år sedan. Ett samhälle där dom äldre delar med sej av sin kunskap istället för att gömmas undan på vårdhem, där unga människor har uppgifter och funktioner att fylla istället för att söka sig till kriminalitet, arbetslöshet och hopplöshet. Ett samhälle där man värdesätter jordens resurser och ger tillbaks det som inte längre behövs, där välfärden skulle räknas i hälsa och riktig lycka istället för tillväxt och omsättning. Bakgrunden i filmen började i den världsomfattande rörelsen från det tidiga tvåtusentalet där vanliga mäniskor tillslut insåg att dom själva var tvugna att göra något istället för att hoppas på storslagna politiska beslut. Huvudpersonen i den här filmen skulle leva stillsamt med sina medmänskor och eftersom många producerar egen mat och hjälper varandra så arbetar man lite mindre och värdesätter tid mer med sina barn och familj. Stress och utbrändhet förekommer endast som historiska berättelser från en svunnen tid då folk rusade fram i sin tillvaro i jakt på…? Nånting.

Hur skulle intrigen i den här filmen byggas upp? Vad skulle vara den framåtdrivande historien (för att ni inte ska tycka att jag lika gärna kan se ”Lilla huset på prärien”) Ja kanske kunde vår huvudperson vara en ung forskare som likt Indiana Jones räddar ett bortglömt frö från en fornhistorisk silo som rasade någon gång under våren 2013 och upptäcker att det är helt fritt från manipulerade gener, det sista GOM-fria majskornet, han sätter det i jorden på sitt labb och till allas häpnad gror det upp till en lite planta som blir början på ett världsomspännande arbete med att återskapa de ursprungliga sorterna av majs.

"Livet är allt bra jäkla envist ändå" tänker han och ser ut genom fönstret där grannfamiljen cyklar förbi på väg på sin sommarsemester. "Allt bra jäkla envist..."

Pelargon sticklingar

2010-02-16T12:15:00.004+01:00

Har ett antal frodiga knallröda pelargoner som brukar förgylla sommar trädgården och som ofta väcker kommentarer från passerande grannar och besökare. Allt som oftast så hör man också längtansfulla önsknigar om att få ta "skott" eller frågor om vart dom kommer ifrån. Vart dom kommer ifrån från början vet ja inte riktigt,men om jag inte snubblar i min pelargonkunskap så härstammar väll ursprunget från Sydafrika(?) nå, det låter jag vara osagt,men grundstammen från just dessa individer kommer från Svärmor och nån generation tillbaks på den sidan.

Så eftersom svärmor själv inte haft möjlighet att övervintra sina egna plantor och då omgivningen allt för ofta blivit lovad sticklingar så har jag idag gjort sak i slaget (eller vad det heter) och satt ett tjugotal sticklingar som jag hoppas ska rota sej inför våren. Dessutom så kan det behövas några plantor till Järn-urnorna på jobbet. Nu är jag inte en hejjare på växter som inte går att äta (och det känns så där lagomt matcho att pyssla med pelargoner...) så innan ni ställer frågan vilken sorts pelargoner det är så ger jag svaret direkt: Det är Pelargoner...Röda! Undrar om dom inte kan vara avskräckande för mördar-sniglar? har för mej att jag läst det nånstanns??? Kanske man ska plantera några bland kålplantorna?

Även purjon är sådd

2010-02-12T13:11:00.002+01:00

och inte mer med det! men det bör naturligtvis noteras för framtida minnessvägningar.Köksbordet (eller vardagsrumsbordet, beror på hur man vill definera lokalerna i en liten stuga...) är nu översvämmat med fröpåsar då det damp ner två rejäla beställningar i brevlådan under veckan. Så nu sitter man som Joakim von anka och studerar sina dyrgripar (nåja, så fasligt dyra är dom väll inte, men ändå...)Funderar hur man ska få plats med allt och hur enorma höstens skördar ska bli. Sanningen är väll den att dom lokala taliban-sniglarna med all sannolikhet kommer att inkräva sin del... Det är som livet är mest,man tror att man får skörda som man sår...

Årets första uppkomlingar!

2010-02-11T15:30:00.003+01:00

Så har dom första bladen av kronärtskockan brytit sig upp i ljuset. Nu är det bara resten kvar!

Ny idol!

2010-02-06T23:08:00.008+01:00

Tänk att man aldrig blir för gammal för att hitta nya förebilder i livet. Här är en liten film med min nya idol Joel Salatin! Han har förstått hur vi kan göra saker på ett bättre sätt och producera vår mat på ett sätt som är hållbart även i längden... http:// "

Utsädet äro beställt...

2010-02-05T15:40:00.007+01:00

Så,då har man lyckast sammanställa listorna och kommit till skott med dom vältummade sidorna i årets frökataloger.

En diger lista till Impecta och en till Runåbergs (kunde inte bestämma mej för vem jag skulle gynna så det fick bli båda). Hade tänkt att stolpa upp allt vad som är beställt här, men insåg att jag helt enkelt inte orkar, och jag vet heller inte hur spännande läsning det skulle bli med långa rader av grönsaksnamn. Kommer istället att omnämna dom olika sorterna då dom planteras.(om inte annt för min egen skull).

Många sorter blev det och dom flesta är valda på måfå och utifrån vad jag tror kan bli bra. Många sorter har jag valt för att kunna använda dom så mycket som möjligt.vilket innebär att jag tittar en del på lagringsegenskaper och köldtålighet. Det är ju inte så stor mening att odla grönsaker hela sommaren som man inte hinner äta upp innan dom vissnar om man säger så!

Sen vill man ju gärna att det ska vara lite tjusigt också, så vissa sorter så har jag gått mot mina principer och dömt efter utseendet. Nåväl mina vänner, vackra namn är det på många grönsaksorter i allfall, här är några och ni som kan era grönsaker känner så klart igen dom, för er andra kan jag bara säga titta på Värdshusträdgården på TV ikväll och bli inspirerad. Alderman,Prizewinner,Genovese,Blue Hubbard,Painted Mountain,Pink lettucy,Sub-arctic plenty,Roma ,Fino Verde, Aquadulce,,Vates Dwarf Blue Curled Scotch, Musselburgh, Sweet Siberian, ,Rhubarb Chard, Jaune du Doubs... Dig for victory!

Sådde en grön glob...

2010-02-02T11:40:00.009+01:00

Låter onekligen väldigt filosfiskt och nästan en aning religiöst,( och på den sjunde dagen så sådde han en grön glob...) men det är inte märkvärdigare än att jag idag sått årets första fröer (om man nu inte räknar med perennerna som jag sådde i höstas) och en av de sorter som jag nu startade livscykeln för var nämligen en kronärtskocka vid namn "Green Globe" som ska bli väldigt spännande att se hur det går, har nämligen aldrig tidigare sått kronärtskocka. Tänkte att det skulle kunna passa bra i den "högresta rabbatten" tillsammans med majs,jordsärtskocka och solros ? Den andra sådden var rotselleri "Dolvi" samma som förra året,fast då var jag ute betydligt mycket senare och dom knölarna hann inte mer än bli som golfbollar. Så då var man med andra ord i gång då med vårbruket, hade lovat mej själv att åtminstonde hålla mej till efter Januari, och det lyckades faktiskt med en dag till godo. förra året var jag lite väl ivrig och sådde sommarblommor i januari som sedan mest stod och stampade fulla med bladlöss utan att växa särskilt under våren (trots extra belysning). Men nu så tar vi nya tag och på bordet har Impecta´s katalog fått sällskap av Runåbergs härliga trycksak. http://www.runabergsfroer.se/ Nu gäller det bara att försöka sammanställa alla önskelistor och försöka få iväg en beställning, en som jag säkert ska ha är iallfall "Painted Mountain" majs från Runåbergs, en härligt flerfärgad majs, som säkert kan bidra med fägring till ovan nämnda rabatt. Både den omnämnda perennplanteringen och jordärtskocke planteringen finns omtalade i tidigare inlägg,men jag får aldrig riktigt till det då jag ska klistra in länkar till äldre inlägg...?

Funderar....

2010-01-29T00:02:00.002+01:00

på dom senaste dagarnas så kallade kaos och väderproblem. Har vi egentligen några problem? Låt säga så här, om det inte vore för bilarna, våra elledningar och det faktum att vi är så vana med att det funkar, skulle det då vara ett problem? Hur mycket problem orsakade ett liknande väder för hundra femtio år sedan, då man hade fyllda källare,häst, släde och gott om handarbete som inte krävde ström eller uppkoppling. Är de värt det?

Heta Vinterplantor

2010-01-28T10:48:00.011+01:00

En av dom saker jag lärt mej i det här livet (en av dom få...)är att inte ta ut nått i förskott, att inte ropa hej förens man tagit sig över bäcken,så att säga.( att inte måla fan på väggen förens Spyker lättat på lädret,skulle man kunna vända på´t å säja om man jobbade på SAAB i dessa dagar).

Nåja Det jag försöker komma fram till är att jag har försökt hålla några olika Chilli plantor vid liv på fönster brädan över vintern, och nu då jag anar solens återkomst och en aningens längre dagar så vill jag gärna tro att vi tagit oss igenom den mest kritiska tiden.

Det ser än så länge lovande ut och jag anar att det faktum att vi bor i ett halvfärdigt renoveringsobjekt med lite lagomt dragiga springor här och där,varit till fördel då vi slipper den där torra inomhusluften som man kan finna i lägenheter och moderna villor.

Detta i kombination med några artificiella tropiska skyfall i badkaret med jämna mellanrum har hållt dom vid gott mod och jag börjar nu hoppas på ett produktivt sommarliv så småning om.

Fördelen med Chilli är att man inte behöver ha så stora arealer med odlingsmark för att vara självförsörjande, ett par krukor av olika sorter borde väl räcka för en normal liten familj.

Vill man ha det extremt närodlat så ställer man krukan på spiskanten eller direkt på matbordet, klimatsmart mat så det förlår!

Så nu har dom fått lite ny näringsrik jord ovanpå den gammla som dom stått och stampat i sedan i sommras och lite lagom ansning.

Som ni ser på bilden så har en av dom i sin enfald envisats med att blomma och göra några tafatta försök till att sätta frukt under vintern.

"Tyvär min vän så är det lite för tidigt att ropa hej till det än så länge. Spar krafterna och håll dej vid liv ett tag till, så ska du få rejäla givor med nässelvatten till somaren istället!"

Söndagsutflykt på Lördag.

2010-01-24T08:42:00.005+01:00

Igår blev det en så kallad söndags utflykt (fast det var Lördag) till det fantastiskt Barkarby. För er som inte är lokalorienterad i dom norra delarna av huvudtaden så kan jag säga att det är en minst sagd kommersiell plats. Här är dom samlade hela gänget:Ikea,Bauhaus,Jula,Pizza hut,Plantagen, Mc donalds och allt vad dom heter? Ett bra ställe för den som behöver mer prylar helt enkelt. Nå, för vår del var det ett obligatoriskt stopp på Bauhaus för att inköpa ytterligare några säckar Kalkbruk. ( tanken är att det ska muras färdigt nån gång..?) Jag hade storsint lovat att bjuda familjen på fika efter detta och till hustruns förvåning så åkte vi till Plantagen. Så här i Januari så kan man behöva lite levande växter kring sej och åtminstonde en glimt av sommarens kommande grönska, och vad passar då bättre än att intaga sin lunchfika mitt i det stora växthuset? Betydligt stillsammare än hos grannen Ikea kan man konstatera iallfall. Så själv fick jag gå fundera lite kring fröerna,känna på några spadar och grepar och drömma om sommaren stordåd i kökslanden, dottern fick leka i lekhus och hustrun köpa ännu mera ljus och några krukväxter. (bla en Hortensia som jag hoppas kan överleva och flytta ut till sommaren). Jag fick även med mej årets nummer av "Trädgårdslandet" med Lord Nelson fröer, så nu har man ytterligare en katalog att bita i.Väntar på ytterligare en sedan så ska jag nog bestämma mej för vilka fröer som ska beställas.

Intrång i Jordelivet!

2010-01-21T08:41:00.013+01:00

Då jag i går plumsade med min lilla komposthink med dagens bidrag från köket så fick jag till min förfäran se att någon eller något gått bärsärkagång i komposten. Min sinnrika och (som jag trodde…) säkert stängda behållare för matrester var uppbruten och man kunde tydligt se hur gamla frysta laxskinn, halvförmultnade kycklingben impregnerade i kaffesump ett och annat apelsinskal och några före detta äggkartonger som var på god väg att återgå till jordelivet, låg utspridda lite här och var i omgivningen.

En skymt av brottsplatsen...

Jag var bestört! Att göra intrång på denna heliga plats! Här där det som av jord är kommet åter till jord ska varda… Där livet bryts ner och återsuppstår…här där vi hittar självaste myllan till de filosofiska och existentiella tankar som råder, inte minst på denna blogg! Hur kunde man! Och vem? Vem kunde vara så respektlös att han/hon helt utan eftertanke kunde slita locket (en rejäl pjäs av trä med frigolitisolering!) av behållaren och sprida innehållet huller och buller helt utan tanke på följderna. Och följderna? Eftersom det var perfekt spårsnö så kunde jag konstatera att områdets rådjur redan trampat upp en rejäl stig till den nya matplatsen, skator och koltrastar hade kalasat och hjälpt till att sprida organiskt material runt omgivningarna. Det hela liknade ett vattenhål i Afrika, där vilda djur kommer och går med jämna mellanrum. Vältrampade stigar i snön och spår i alla storlekar och former. I vimlet av vilda spår så kunde jag också snart fastställa gärningsmannen! Rejäla trampdynsavtryck fick mej genast att inse att det helt enkelt var en Canis familjaris som varit framme, en hund, med andra ord! Ett djur som jag har viss erfarenhet av och som jag sett förödelse efter tidigare i mitt liv. (Som när två av mina slädhundar tog dotterns kanin…till exempel..) Jag kunde se framför mej hur en uppsluppen och glad jycke studsade runt med en halvrutten svål från julskinkan dinglande i käften, (av någon konstig anledning så målade mina inre tankar upp en bild av en hund som var omisskännligt lik grannhunden?) med ett koppel kraxande skator efter sig. Jag städade ihop det mesta och la tillbaks locket. Den här gången med en gigantiskt lerkruka på toppen, så att om vandalen skulle återvända till brottsplatsen så skulle det inte bara vara svårare att ta sig in, det skulle också finnas en möjlighet att krukan ramlar ner och nockar förövaren. Så slutsatsen av detta är att det komposterabara avfallet från vårt hushåll ändå kommer dit det hör hemma, dvs. tillbaks till vår jord. Att det först passera en hundtarm och troligen inte kommer våra odlingar till godo är kanske av mindre betydelse, det hamnar i alla fall inte i någon hopknuten soppåse bland en massa annat skräp på ett sopberg någonstans! Nu funderar jag på om jag ska göra en klassisk Hemingway? Kliva upp i gryningen, sätta mej på pass vid vattenhålet med en whiskygrogg och invänta viltet. Kanske får jag se en stare smyga sig på någon gammal ostkant, eller en blåmes som försiktigt pickar i äggskalen. Har jag tur får jag se ett riktigt storvilt! Rådjuren som så desperat tuggar på det mesta här i trädgården, i så fall så borde man även beväpna sig som Ernest, med en lejonbössa…

Snön ligger ännu tyngd...

2010-01-18T15:41:00.001+01:00

Odlingsäsongen igång?

2010-01-15T19:04:00.009+01:00

Det tänkta trädgårdstemat på den här bloggen försvann märkbart i samband med att vintermörkret skred in över landet. Istället så fick peakoil och klimatfrågan ta plats, och inget konstigt med det! Ett av förutsättningarna för vår framtida existens är kunskapen om att bruka jorden (eller åt minstonde ha polare som kan...). Men go vänner se! Våren är i antågande! Ljuset kommer och med det grönska och värme, och frodiga ... nåja... kanske inte så där extremt märkbart än , men ljuset har tippat över mot den soligare tiden av året,Jultomten har kommit och gått igen och årets frökataloger har kommit ut, och därmed är årets odlarsäsong igång. Så nu sitter man här och gör listor på vårens tilltänkta planteringar och hur man ska få plats med allt som man tycker att en helt vanlig liten trädgårdstomt ska innehålla. Dom fyra odlingbäddarna får nog göras om till åtta mindre istället och så ska det bli ett litet "cornfield" var det tänkt, med inte bara majs utan även vitlöken som sattes i oktober (se äldre inlägg) och jordärtskocka,å så hade jag tänkt att prova kronärtskocka... Så just nu så ska det betsällas frön från Impecta. Va blire då ? kan man undra. Ja, det blir väll lite av varje. Morötter,kålrot,grönkål,rödlök,gullök,blomkål,broccoli,bondbönor,ärtor å andra bönor,kanske pumpa? å squasch,rotselleri,majs,å potatis(fast dom beställer ja förtåss inte frön till...!)rödbetor,mangold å sallader,å ja en massa annat... Tomater har jag redan skaffat nån tigerrandig sort av... (där fattas bara ett växthus)... Så man får göra en beställning,vänta nån vecka till innan kronärtskockan å rotsellerin ska planteras, så får man väll fortsätta skriva domedags inlägg medan väntar...

Gott nytt år!

2009-12-29T09:23:00.006+01:00

Så har det snart gått tio år sedan det där millieniumskiftet, ni vet det där datumet som man såg fram mot när man växte upp som något som låg långt fram i nån sorts sience fiction avlägsen tid då vi alla skulle åka runt i svävande bilar och glida runt i tajta heldräkter. Det var den där dagen då det skulle slå på stort och det skulle firas som aldrig förr. Själv satt jag i en tv-soffa i Poikkijärvi och såg världsomfattande sändningar som sändes live från Ishotellet några stenkast därifrån. Känns som i går... Funny how times slippes away, som Willie skulle säga... Nå, times goes by (som en annan storhet skulle sjungit), tiden rinner i väg, eller är det vi som rinner genom tiden...den gammla filosofiska frågan. Nu är det snart bara nittio år kvar till nästa decenium och ska man vara med på det så får man nog se till att hålla sig frisk och kry.Särsklit troligt är det ändå inte och några mirakelmedel mot åldrandet lär det nog inte dyka upp under dom åren, lika lika som vi flyger runt i rymdfarkoster år 2000. Tror vi har en något överdriven tro på mirakellösningar och revolutionerande uppfinningar som ska lösa våra problem i framtiden. Om vi håller oss till dom kommande nittio åren fram tills nästa decenium, vilket är en gripbar tidsperiod. Jämförbar med en människas livstid och en period som många av våra barn och barnbarn kommer att uppleva det mesta av . Under dessa nittio år så kommer det med största sannolikhet att hända enorma förändringar för mänskligheten och världen kommer att vara en betydligt tuffare plats att vistas på för dom flesta. "Jaha Nu kommer det mer sånna där domedags profetior om klimatförändringarna osv,bla,bla.... igen." Jo kanske det, men det är som det är med det. Jag bjuder på det, (i en tid då upplysning annars innebär höga konsult arvoden). Klimatförändringarna är en av flera aspekter på framtidens förändringar, oavsett om man tar dom på allvar eller stoppar huvudet i sandet och hänvisar till "climatgate"-skandaler eller inte så är det ett faktum att klimatet förändras, hur mycket eller lite tror jag inte någon forskare överhuvudtaget med säkerhet kan visa på. Lägg därtill en mänsklighet som byggt upp ett samhälle som är helt beroende av att matas med olja varje dag. En olja som finns till en viss mängd, och som vi förbrukar nästan nittio miljoner fat av OM DAN! Det säger sig själv att den kommer att ta slut, när? Ja det kan vara om femtio år eller om fem, så länge inte politikerna tar det på allvar och det är big buissnes att vi fortsätter att använda den så kommer ingen exakt kunna säga hur mycket som finns kvar. Enligt dom flesta forskare så har vi redan passerat "Peakoil" (Dvs den brytpunkt då vi tar upp mindre olja än vad vi använder ) eller gör det inom de kommande åren. Helt klart är att det kommer att märkas en stor förändring inom de kommande nittioåren. "Äh , det finns hur mycket som helst kvar" säger ni kanske? jo det är möjligt, men den blir allt svårare att komma åt, och med den enkla uträkningen så kan vi enkelt samanfattade det på så sätt att den kommer inte att vara för sånna som oss! Fundera en stund hur ditt eget liv skulle påverkas utan tillgång till olja. Det handlar inte om att du ska kunna åka bil till jobbet eller inte,så mycket kan jag säga. Så då har vi klimatförändringar och ett samhälle som är helt beroende av olja, men inte alls förberedd på att den kommer att ta slut. Så tillkommer andra detaljer som att vi har en världsekonomi som är uppbyggt som ett luftslott, och som svajjat till lite det senaste året, men som skulle få rejäl slagsida om tex oljepriset börjar rusa då det blir uppenbart att den börjar sina,eller att klimaförändringarna slår ut tillräckligt många skördar över hela världen,eller då västvärlden köper upp fattigare länders matskördar för att producera förnyelsebara energi källor,eller då tillräkligt mycket vatten är nedsmutsat av översvämningar så att det blir en hårdvaluta som inte bara är handelsvara utan ett faktisktöverlevnadsbehov för oss alla. Vilket leder oss in på ytterligare en liten detalj som kommer att göra världen lite mer spännande, nämligen folkökninen som är explositionsartad. 6.6 miljarder idag, om nittio år har jag ingen aning men det lär nog vara trångt ! Var och en av dessa saker är (För att utrycka mej milt!) väldigt oroväckande för mänsklighetens välbefinnande. Kan man ( vill man...) se sambanden mellan dom och hur dom påverkar varandra och om man tar sig tid och fundera på hur allt hänger samman så kommer man snart underfund med att hotet mot vårt välbefinnade får en helt annan innebörd. Det låter inte allt för uppmundrande och tyvär så det våra barn som får uppleva det mesta av det. Så ett gott råd så här inför det nya året och dom kommande åren från kompostfilosofen är: Lär era barn vilka växter som är ätbara och hur dom själv kan samla mat! "Funny How Time Slips Away" Willie Nelson http://

Time for talk is over!

2009-12-19T11:29:00.002+01:00

Säger obama och utlovar en sänkning av USA co-utsläpp med 17%, vilket är ungefär lika trovärdigt som att en alkis säger att nu får de va slutsupet och lovar att dricka en klunk mindre lättöl vid nästa fylla.

Klimatmötet blev ett fiasko, som man kunde ha anat, Både Obama,Reinfelt å dom andra gör säkert så mycket dom kan,men man måste förstå att dom är bakbundna av marknaden och behoven av att behålla mandat.

Samanfattningsvis så kan man konstatera att det är vi själva som får ta tag i saken.

Apropå klimatmötet

2009-12-10T22:17:00.001+01:00

"Den vita mannen har orsakat mycket ont i världen, sa den gamle indianen på ett möte runt en eld i ett indianreservat 1992. Vi har spirituell makt, sa han och blåste in i elden, "Bring the fire, bring the water, bring the wind". Nu, idag, brinner rika människors hus, nu svämmar floder över och orkaner drar över kontinenten, först nu lyssnar den vita människan på naturen och tar till handling." Jag har sagt det förut (även om det var i en annan blogg )och jag säger det igen.Världen behöver ledare som Oren Lyons!

Hur filmen var?

2009-12-10T15:46:00.002+01:00

Jo rå…det är väl alltid mysigt att se en storslagen tretimmarsfilm med femkilo popcorn i knät. Att Hollywood´s version av världens undergång blir lite väl storslagen ”good bless the American family, and we will save you ” får man väl räkna med. Effekter som man liksom inte hajjar hur dom får till och lite för mycket sista hundradelssekunden lösningar (Puh! That was close…) kan man tycka. Hjälten som sig bör, är en allt för frånvarande looser pappa som fixar biffen och återförenar kärnfamiljen. Dessutom hade man lyckas sno åt sig den berömda repliken från ”Hajen” som jag nämnde i tidigare inlägg. ” we gonna need a bigger boat ”hade nu blivit ”we gonna need a bigger plane”,men det var det kanske bara jag som noterade… Bäst är helt klart Woody Harrleson som påtänd galenpanna som sänder live radio direkt på plats när allt drar igång.

2012

2009-12-09T13:42:00.003+01:00

Ikväll så är det planerat Biokväll med gammal polare! Har väl inte hänt sedan Charlie chaplin slog igenom, eller iallfall inte sedan jag såg den där olje filmen med Brorsan för nått år sen. Och med tanke på Olja och alla andra domedags inlägg som jag spridit på den här sidan den senaste tiden så vad passar inte bättre än...Just det! Filmen "2012"! Då kanske man får vatten på kvarn till fler inspirerande inlägg kring vårt framtida liv på den här planeten. Så här säljs den in: "Mayaindianerna förutspådde för hundratals år sedan att jorden ska drabbas av stora naturkatastrofer och slutligen gå under år 2012. När de gamla sägnerna blir verklighet och människorna står inför världens ände kämpar Jackson Curtis inte bara för att rädda sin familj, utan hela mänskligheten. Det blir en omöjlig kamp mot klockan och hopplösa odds. Men Jackson vägrar ge upp trots att allt hopp verkar vara ute." Mayaindianerna dom hade koll dom, undrar hur många va dom som är representerade på klimatmötet i Köpenhamn?

Demonstrera eller snickra!

2009-12-07T09:27:00.002+01:00

Pappaledig idag då farmor är på besök och den lilla stannar hemma från dagis.Vad ska jag göra då tro? Antingen ta tåget till Köpenhamn över dagen och knyta fast mej nån lyktstolpe utanför klimatmötesförhandlingarna, skrika slag ord och vifta med knytnäven och förändra världen. Eller ska jag fortsätta snickra skafferi? Eller är det meningen att man ska vara pappa kanske?

"We gonna need a bigger boat!"

2009-12-05T20:01:00.005+01:00

Klimatmötet i köpenhamn står inför dörren. Och nu drar det ihop sej! hoppas dom passar på att vila ut nu, alla dom som ska dit i veckan och köpslå om mina döttrars framtid. President Alabama meddelar att han kommer till dom sista dagarna istället, vilket är ett bra tecken på att han ändå vill vara med då det gäller. Eller så är det för att baksmällan från nobelfesten ska hinna gå över ??? Mer lokalt, så hade jag tänkt referera från husbygget och visa bilder på nyinkopplade utelampor och trevligt julpynt, men då min telefon som jag tagit bilder med vägrar samarbeta så blir det inga bilder idag.Så är det mest hela tiden tycker jag, med dom där prylarna som ska underlätta så mycket för oss. Inte är det så ofta dom funkar som dom ska så oavsett vad dom kommer fram till för lösning där i Köpenhamn,så drömmer iallafall jag om att än en gång i livet få uppleva ett mobilfritt samhälle... Helt utan koppling till nånting annat,så visar Svt just nu den utomordentligt skitbra filmen "Hajen" vilket troligen är den film som jag sett flest gånger. Ingen glömmer väl den legendariska repliken, då hajen visar sig för första gången. "We gonna need a bigger boat!" Och det är väl ungefär så man skulle vilja säga till dom 15 tusen delegater som ska till Köpenehamn nästa vecka, dvs om dom inte hittar en realistiskt lösning."We gonna need a bigger boat!"

Julrosor!

2009-12-01T15:49:00.002+01:00

1 december och rosorna blommar för fullt? Tja, inte vet jag, ja är ju bara en gammal kock som hållt mej mest norr om polcirkeln dom senaste femtonåren.Hur ska jag kunna veta? Det kanske ska vara så?

Stadsodling

2009-11-29T00:05:00.007+01:00

Igår var jag på kulturhusetoch lyssnade på en mycket inspirerande föreläsning om stadsodling. Nå, innan ni nu skenar iväg med tankar om odling inne Stockholmcity, mitt på plattan nästan tillåmed, så kan jag hejda er med det samma. Det var inte fråga om några illegala odlingsprojekt av rökbara grödor, Nej nej, icke! Det hel rörde sig om ett mycket intressant projekt som man just nu bedriver i London. Jag har nämnt det tidigare, men jag kan för min själ inte lära mig hur man gör en länk från ett inlägg till ett annat så ni får bläddra bakåt om ni ska läsa mer (den som kan tala om för mig hur, skriver naturligtvis en mycket vänlig komentar och förklara detta för mig!). Nå, som halvgammal gråstrimmig norrlänning så kan man ju känna sig lite malplacerad bland dreadlocks och haslduksförsedda unga klimataktivister, men vi vill ju alla samma sak och strålar samman kring samma intresse, nämligen att rädda det som räddas kan av den här planeten! Kvällen började med en hel del ”matnyttigt” och framförallt skrämmande redogörelse av Rosie Boycott från "London Food Board" med matens miljöpåverkan och en hel del om britternas usla matvanor(nåja , vi kan vi med...). Som vanligt när det kommer till klimatfrågor så handlar det väldigt mycket om olika siffror, hur många Kineser som kommer att vilja äta Brasiljansk biff om några år,hur många tusen liter vatten det går åt att producera en hamburgare och alla sjukliga transporter osv. Viktiga och skrämmande siffror,men som lätt kan uppfattas som allt för ogreppbara och för dystra för att folk ska våga ta det tills sig. Jag kunde inte låta bli att tänka att det är egentligen inte alla vi som satt här som behöver höra det här utan snarare alla som inte var där. Jag är övertygad om att dom flesta i den publiken redan hade rätt så bra koll på alla dystra fakta. Desto muntrare är det då att lyssna till någon som gör något som kan bidra att jorden kanske blir en aning bättre att leva på i framtiden. Våra vansinniga produktion och konsumtion av mat är en av dom största klimatfrågorna, (kanske den viktigiste?)och dessutom uppbyggt som ett otroligt bräckligt system. Om transporterna med mat stannar upp av någon anledning, pga strejk eller brist på drivmedel (Tex.peakoil), så kommer dom flesta människor i städerna stå utan mat efter ca tre dagar! Utan att gå in för djupt på ämnet så kan jag kortfattat säga att hela vårt system med vår mathållning går mot allt som är bra! Vi äter mat som dryper av olja, som kräver massor av vatten i värld där dom flesta innevånarna saknar rent vatten, det utarmar jorden (inte minst i länder där den inte kommer att ätas,) Den gör oss väldigt beroende av fungerande samhällssytem och av några få jätteföretag. Den är till stor del väldigt onyttig och som gammal kock så skulle jag även vilja tillägga smaklös. Å inte blir det så mycket bättre av att vi slänger bort ungefär hälften när den väl kommit hit! Men, nu ska ni få höra. Det finns folk som insett att det inte funkar längre och att lösningen är lokalproducerat och framförallt egenodlat. Även i en stad som London. Seb Mayfield berättade om sina två projekt, Food up front och Capital Growth som är ett projekt som går ut på att man fram till år 2012 (dom ska visst ha nån sporttävling där då??? ) så ska man skapa 2012 stycken odlings platser där ”The Londoners” kan odla sina egna grödor. Det kan vara allt från små balkonger till stora betongytor som tidigare endast fungerat som skumma hak för gangsters å utslagna. Med andra ord så gör det även stor nytta som även socialprojekt, i stadsdelar med stor segregation och drogproblem. Seb som tidigare inte hade någon som helst erfarenhet av odling berättade om hur man skapar odlingar med upphöjda bäddar och använder ”big bags” fyllda med jord, han poängterade att det är inte fråga om att man på något sätt ska var självförsörjande med mat, utan det handlar mest om att få folk att komma igång, att kanske börja fundera över den mat som säljs i affärerna och att det inte är så svårt. Han avslutade med ett jäkligt bra måtto,(med tanke på hans egen bristande erfarenhet) som jag själv gärna använder mig av. Att man ska lyssna och ta till sig när folk säger att saker och ting är omöjliga att genomföra, sen ska man göra det ändå! Jag avslutade själv aftonen med att promenera hem till väntande familjemiddag hos hustruns bror, där jag smakade en smaklig importerad middag levererad i plastförpackningar!

Rob Hobkins tal om transition rörelsen.

2009-11-25T22:10:00.003+01:00

Ännu mer film,man kan tro att jag inte har så mycke mer å säga själv. Nä,inte mycket bättre än vad som sägs i den här filmen iallefall. ">

Liv efter mörkret

2009-11-23T09:43:00.005+01:00

Nog för att det är mörkt,blött,lerigt och dystra inlägg på denna blogg så finns det trots allt ett spirande liv som inget hellre önskar än att få bryta fram och sprida lite framtidshopp i tillvaron. Vitlöksklyftorna som planterades för drygt en månad sedan har redan börjat skjuta upp ur höstleran. Fortsätter det att vara så här varmt så kan vi kanske skörda färsk vitölksblast att klippa över julsillen.

OLJA!

2009-11-19T23:03:00.003+01:00

Under den senaste veckan så har jag ägnat en mycket stor del av min arbetstid åt att serva trädgårdsmaskiner. Just idag så har jag mestadels hållt på att försöka luska ut rätt oljor till en gräsklippare, vilket inte är bara...om man säger så. Det är en jäkla djungel med olika oljor skulle man kunna säga å inte äre bättre av att dom som rekomenderas har en annan betäckning (osäker på stavningen där, kan ju även betyda samkväm mellan hästar...) Nåja strunt idet,men då vi ändå är inne på ämnet OLJA så...(jaha, nu börjar han igen...bla bla,klimatkris,oljebrist å ve å förbannelse...)...så såg jag en väldigt intressant film via detta fantastiska nätverk som vi alla äro uppkopplade kring. En film kring det stående ämnet här på bloggen om den kommande oljebristen, eller rättare sagt bristen på den billiga fossila energin som vi byggt upp vårt samhälle på. Så om ni har 86 minuter över mellan "Bonde söker fru" å "körslaget" så föreslår jag att ni tittar på den här filmen, :http://www.snagfilms.com/films/title/blind_spot/ (har ni lika långsam dator som jag så tar det ungefär en heldag) Det kan kanske ge en liten tankeställare? "Jaha,va vetdurå,om de?" hör jag genast någon utbrista. "om de nu skulle va så att oljan tar slut, ja va skulle de göra då, man kan ju tanka bilen me etanol ju!" Jojo,fundera en liten stund på hur livet skulle förändra sig utan olja, en ganska intressant tanke. Det första jag tänker på,är inte hur jag ska kunna transportera mej själv till och från jobbet. Utan snarare vad vi ska äta? Kolla i ert kylskåp och skafferi där hemma och försök hitta en hel måltid som är producerat på gångavstånd tex, (om ni inte har häst och vagn förståss, då kan ni plussa på tio mil). Nä tänkte väll det,inte mycket. Och så kan man undra varför jag tror att vi kommer att behöva lära oss att odla vår egen mat så snart som möjligt.Eller se till att ha nära till andra odlare som kan sälja till oss,(troligen bra mycket dyrare än dom holländska tomaterna och chilenska jordgubbarna som vi nu stoppar i oss.)Som tur är så är iallfall kaffe inte lika mycket färskvara som grönsaker så det kommer väl att kunna komma hit ändå hoppas jag,fast det tar ju lite längre tid med segelfartyg och tåg förståss! Närodlat kommer inte längre vara ett säljargument utan en överlevnadsfråga,liksom konsten att ta hand om mat. Så som jag ser det så kommer det behövas en väldigt massa små odlingar över klotet som kan föda oss med grödor och kött som är bäst lämpade för just det området. Tid att sköta våra odlingar kommer vi ha betydligt bättre med antar jag,eftersom man inte behöver planera in några Thailandsresor eller leta parkeringar å laga bilar. Och för den som trodde att han kommer att kunna köra sin bil på etanol,så är det inte så troligt att någon kommer att upplåta sin odlingsmark för att odla bränsle till bilen. Som det ser ut just nu så skulle inte ens den totala odlingsmarken i Sverige kunna producera tillräkligt med etanolgrödor för att hålla igång ens hälften av våra bilar. Så det var väl det jag kunde uppmuntra med idag,lite smålustigt kanske man kan tycka. Men jag tror att många av våra barn kommer att se på den här perioden i mänsklighetens historia som vi just nu håller på att avsluta ,som lite smålustig den med. "Tänk, min pappa han jobbade med att byta olja i sånna där maskiner som kunde gå av sig själv och som man hadde bara för att man skulle klippa gräset på dom där gräsmattorna dom hadde istället för potatisland???" Knäppt va? För den som är intresserad av ämnet och tar det på alvar så finns föreslår jag att ni kollar i länklistan här bredvid och klickar in på Transition Sweden, så träffar ni en väldigt massa likasinnade. Läs även andra bloggares åsikter om olja, peakoil, transition, ställ om, närproducerat,

Mer film att inspireras av!

2009-11-18T12:31:00.005+01:00

Ännu en liten film att inspireras av till framtida lösningar.Fresh the movie(trailer.)

Ruggigt väder

2009-11-17T12:56:00.005+01:00

Blött,grått och ruggigt! Tror knappt det varit en endaste minusgrad än i år, vilket för en gammal lapplänning som mej känns lite konstigt. Visst vore det lite uppiggande me lite snö å nåra minusgrader? Apropå varmt väder så drar det ihop sig till klimatmötet i Köpenhamn då dom stora grabbarna (och flickorna?) ska förhandla om vå kommande framtid, och vi som sitter här hemma (om vi nu inte drar dit och står med plakat och skrålar slagord...)så ser det ut att bli en hel del Tv-tid kring det hela om man får tro detta inlägg på "Ställ om" sidan. http://stallom.se/2009/11/17/stall-om-gor-tv-var-med-nar-programmet-vaxer-fram/

Kökstak!

2009-11-15T08:45:00.003+01:00

Kära läsare idag ska jag undanhålla er all typer av domedagsprofetsior och klimathotande inlägg,inte heller ska jag komma med samvetskrävande råd och uppmaningar till ett bättre leverne. Nej, istället tänkte jag helt enkelt skriva nått så banalt som vad jag tänkt göra idag, nämligen spika färdigt innertaket i det blivande köket. Gjorde det mesta igår men har några plankor kvar. Som ni ser av bilden så är virket en aning grånat då det legat ute på vedhögen hemma hos brodern.Nu kom det sig att jag fick syn på det innan det gick upp i rök och nu blev det istället innertak. Själv så tycker jag det blir förbaskat snyggt som det är,med olika nyanser på varje bräda,men en aning mörkt för att vara ett tak så det lutar väll åt att det trots allt blir vitt så småning om.

Lördagsmorgon blues

2009-11-14T08:23:00.008+01:00

Sitter med lilla dottern och ser mumintrollet på tv, och spanar på en fasantupp som spatserar utanför fönstret. "Nåå, ser man på är de int herr fasaan som komer strutsande" Hör jag mig själv tänka med muminpappans röst, konstigt att finlandssvenska fastnar så direkt i skallen. "Nåå, vart ska du gå då herr fasan,fryser du int så härom hösten?"` Nåja, samtidigt så surfar jag runt på nätet och fastnar vid ett intressant projekt som kallas:Capital growt "www.capitalgrowth.org" Ett projekt i samma ämne som jag tidigare varit inne på. Det hela går ut på att skapa odlingsbara ytor i London,nämligen 2012 stycken till år 2012.Jaha och vad ska det vara bra för då undrar ni, jo av samma skäl som jag varit inne på tidigare. Att vi måste börja producera mat där den ska ätas och sluta transportera den kors och tvärs över land och rike och hav och vatten. Ett possitivt exempel på att det faktsikt sker en förändring därute i världen är just sånna här projekt, där både vanligt folk och de styrande tar saken på allvar. Visserligen kommer vi så småning om att tvingas bli beroende av egna eller andras närodlade mat den dar då oljan sinar vare sig vi vill eller inte,men varför vänta? Bättre packa med falmskärm innan takeof än att försöka hitta på lösningar då planet störtar, skulle man kunna säga. Eller som muminpappan skulle säga"Nåå,mumin ta nu med flytvästen i båten så behöver du int simma så väldigt då den går i läck." För den som vill veta mer om odlingsprojektet i London så bsök ekoteket i Stockholm den 27 november kl:18.00-19.30 Fredag den 27 November 2009 kl. 18.00–19.30 Plats: Ekoteket på Kulturhuset

Plantera mera

2009-11-12T15:30:00.007+01:00

Idag har jag planterat ytterligare perenner,dock i tjänsten.Växter som jag tänkt använda i lite skuggigare partier på området. Nordamerikansk Riddarsporre Delphinium exaltatum. Akleja "Nora Barlow" Aquilegia vulgaris" Kinesisk klockviva "Cortusa Matthioli pekinensis" (på bilden) Skär Spetsmössa "Tiarella wherryi" Hur det hela gick till så hänvisar jag till tidigare inlägg kring ämnet:Filosofiska betraktelser från komposten: Perennplantering Läs även andra bloggares åsikter om frösådd, perenner, trädgård, plantera, >

Tittar på tv-nyheter

2009-11-07T22:06:00.002+01:00

Sitter och ser på nyheter på tv och ser att det är stora översvämmningar i Australien, och att G-8 länderna inte kan "hitta" några lösningar på hur klimatlösningarna ska finanseras. Kanske det är lättare att hitta pengar om man väntar tills fler länder översvämmas? Däremot så är det ett rejält inslag om att AIK gjorde nått sorts mål, fotboll eller nått sånt...? En kompostfilosofisk slutsats på det vore helt enkelt att:Det går åt helvete med världen medan vi tittar på fotboll.

What can i do?

2009-11-06T08:49:00.010+01:00

Jah nu ska han tjata om det där igen!Klimat och oljekris, bla bla bla...Döp om den här jäkla bloggen istället, till Deprimerande betraktelser från domedagsklyftan! Jaja, jag vet att jag tjatar och man kan ju undra varför? Tja därför att jag tror på att det kommer en dramatiskt förändring snart. "Oh!...Troubles around the corner!" Var det en klok amerikan ( jo då dom fins!) som sa åt mig en gång då jag berättade att jag hade en då elvaårig dotter. Och det är just det som vi står inför,problem runt hörnet. Klimatförändringar,slut på oljan,överbefolkning och världsekonomi som en luft bubbla.Några exempel som med all sannolik kommer att förändra världen inom en inte allt för avlägsen framtid. Men för att ni nu inte ska förstöra er välförtjänta helgledighet och tappa sugen på TV-Soffegodiset så föreslår jag att vi tillsammans tittar på denna inspirerande film om en familj som faktiskt valt att göra nått. Den enda komentar som jag vill skicka med denna film är att dom taliban-sniglar som i sommras härjade i våra odlingar tydligen inte intagit den amerikanske solkusten ännu! Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, klimatsmart mat, ekologiskt, klimatförändringar, egen odlat, närodlat

Självförsörjande på läkemedel

2009-11-05T13:28:00.002+01:00

Var på hälsokostbutik häromdagen för att köpanågonform av halstablett till min ömma hustru, och insåg att i stort sett alla medikamenter som såldes där mot förkylning baserades på Echinacea, dvs Röd solhatt (Echinacea purpurea)som jag tidigare berättat om att jag sått. Intressant! Med tanke på att jag också redan höstplanterat vitlök.Så man kan kanske anta att, även om resten av självförsörjnings planerna går åt pipan så får vi möjligen gå hungriga men säkerligen slippa undan snuva å förkylningar iallefall! Undrar just va man ska plantera för att komma undan den där svin-influensan? Kanske grisfot bredvid kattfoten, eller svinmålla å tulipaner me knorr?

Miljöbil årsmodell -88 ?

2009-11-02T15:07:00.003+01:00

Projekt mot 40 med etanol fortsätter, och nu är vi uppe i över 50 % E85 i tanken. Följd frågan är då som alltid. Varför? Bättre ekonomi? Tja en aning skulle jag tro med tanke på att det skiljer 3 spänn mellan en liter etanol och en liter bensin och än så länge så verkar inte förbrukningen ha påverkats, den håller sig fortfarande kring knappt en liter. Miljövänligare? En betydligt svårare fråga som rymmer en hel del olika vinklar. Till en början så kan man ju fråga sig om etanol är ett så mycket bättre alternativ? Den frågan kan man ju vrida och vänta på från flera håll och i min värld så ser jag nog etanolen som en tillfällig lösning tills det kommer bättre alternativ. Men etanolen är trots allt förnyelsebar och genererar mindre utsläpp då den väl hamnat i tanken. Så långt så gott! Men den intressanta vinkeln tycker jag nog kommer då man funderar lite vidare kring vår påverkan av klimatet. Transporterna är ett jätte problem och inte minst vårt beroende av bilkörandet, men en annan väldigt stor faktor på problemet är att vi konsumerar en jädra massa prylar som vi egentligen inte behöver, eller som vi tror att vi behöver. En massa prylar som kräver enorma mängder energi för att tillverkas, förpackas och transporteras. En massa prylar som vi köper och snabbt använder och slänger bort, byter ut mot nyare eller samlar på hög. I och med att folk faktiskt inser att det är så ökar försäljningen av ”ekologiska” och ”klimatsmarta” produkter ständigt. Frågan är då fortfarande, behöver jag verkligen t-shirt som är tillverkat i ekologisk bomull då jag redan har fem stycken gamla t-shirts i garderoben? (Ok för att dom kanske är från tidigt nittiotal…) eller är det så att om jag köper en ekologisk t-shirt så kan jag lätta mitt samvete lite grann och istället köra några extra mil för att köpa den där italiensk salamin som är så billig på Lidl? Kan vi verkligen förbättra världen (som lider av extrem överkonsumtion) genom att konsumera mera? Nej, självklart inte även om t-shirten i exemplet är en bagatell i sammanhanget så är det helt klart att vi måste minska vårt sjukliga konsumerande/ ”shoppande” och försöka ta tillvara på det vi har, helt enkelt ta hand om prylarna vi har och använda dom så länge som möjligt. Låna av varandra, hyra och byta prylar. Det låter kanske som nån sorts romantisk kolektivrörelse från sjuttiotalet, men något som kommer att bli mycket vanligare inom en inte allt för avlägsen framtid. ( Jojo, sanna mina ord…så blir det). Det är trots allt så att en icke- tillverkad t-shirt, är ett betydligt bättre alternativ ur miljöperspektiv än den mest ekologiska-organiska-återvunna kreation man kan komma upp med. (Ur ett finanskris-perspektiv så är det naturligtvis tvärtom, men det är ett betydligt mindre problem…). Dessutom så finns det en tendens att man genom att köpa den där t-shirten också bedövar sitt samvete så pass att man istället slösar en massa energi och utsläpp på nått annat istället för att man har ju ändå köpt den där fina t-skjortan. (Och dessutom så kan ju alla se vilken sjudundrande miljökämpe jag är då jag bär den på mig). Det blir lite samma effekt med att köpa en miljöklassad stadsjeep. ”Nämen vettu den här äju miljövänli så de gör inge om den står på tomgång en stund” ”Eller vi åker alltid tio mil extra, för dom har så gott ekologiskt kaffe på just den affären” Ja det finns en massa exempel naturligtvis, men det jag försöker komma fram till är om det är bättre att fortsätta att köra en gammal Volvo från -88 som är helt felfri och går som en klocka vid 40 000 mil, eller är det bättre att köpa en ny miljövänligare bil som drar betydligt mindre bränsle och släpper ut mindre utsläpp? Eller är det så att om jag gör vad jag kan för att hålla igång den gamla bilen Och försöker använda den så miljövänligt som möjligt (t.ex. genom att köra på etanol) gör ett mindre avtryck i klimatet (för att inte säga plånboken! ) än om jag köper en ny bil som naturligtvis har krävt evsevärda mängder energi och utsläpp vid tillverkningen? Eller är det så att för varje gammal bil som rullar så blir det en bil mindre tillverkad? (Det här resonemanget är kanske inget man ska ta med dom amerikanska bilfarbriksarbetarna just nu…ni vet dom som ropar efter mer stålars från Obama för att amerikanerna ska köpa mer bilar..) En O-tillverkad T-shirt är ändå ett bättre alternativ än en miljövänligt tillverkad! Kan man föra över det resonemanget på bilar som till skillnad från t-shirts faktiskt fortsätter sprida utsläpp (även om flera av mina t-shirts av odörerna att döma, mellan varven kan antas vara rätt så ozonnedbrytande också) långt efter dom lämnat produktionsbanden? Jag vet faktiskt inte, vad tror ni? Tar tacksamt mot inlägg kring detta ämne.

Höstliga blomsterfunderingar

2009-10-28T23:50:00.006+01:00

Så här i vemodets högtid då både helgonahelg,halloween och allt vad det heter står för dörren.Då dominerar det disiga gråaktiga skenet det mesta, och långt bort kännas sommarens glättiga soldagar med lättja och förlustelserika tillvaro. Mina tankar gå dock i sommarens tecken och söka sina egna vägar för att allt som ofta landa i oplanterade rabatter. Just nu så funderar jag på ytterligare kompositioner av framtida planteringar (se tidigare inlägg kring perennplantering. Bläddrade i en av de otaliga trädgårdstidningar som så käckt ligga slängda kring min bädd och då jag tycker det är extra intressant med att komponera passande planteringar i färg,form och blommningstid så slog det mina hösttygnda tankar att det naturligtvis ska finnas riddarsporrar i den limegröna rabatt som jag tänkt mig tillsammans med bambun som jag så vänligt uppvaktades med på min förtioårsdag. Limegrönt kan bli jäkligt snyggt med några stänk av blått. Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, riddarsporre, odling, perenner

"MOT 40 MED ETANOL"

2009-10-26T16:33:00.002+01:00

Projektet fortsätter, nu tuffar den på med 25% etanol i tanken utan problem. Volvo 745 årsmodell -88 på väg mot 40 000mil med lite (väldigt lite) klimatsmartare alternativ.

The International day of Climat Action!

2009-10-24T06:33:00.006+02:00

Idag är det den internationella dagen för klimat aktioner, vilket organisationen 350 ligger bakom. Vad 350 står för undrar ni då helt förståligt? Ja så här beskriver dom själva: "350 is the number that leading scientists say is the safe upper limit for carbon dioxide—measured in "Parts Per Million" in our atmosphere. 350 PPM—it's the number humanity needs to get back to as soon as possible to avoid runaway climate change." Om jag nu ska försöka översätta detta från utrikiska så är det så att forskare menar att 350 miljondelar av koldioxid i atmosfären är vad jorden klarar av utan att klimatförändringarna rusar iväg okontrolerat och det är till den nivån vi måste komma ner till igen ( den är alltså redan passerad)så fort som möjligt. Så därför genomförs en rad stora och små klimataktioner över hela världen idag och alla som känner för det är välkomna att göra sin egen lilla action(Men ni behöver nu inte starta en revolution,ställa till med kravaller och olagliga demonstrationer och skylla på mej sen...) Bla annat så genomförs det en hel del olika grejjer i Sverige. Några (ganska många hoppas jag) kommer att besöka European Development Days i Stockholmsmässan där alla de högst uppsatta politikerna i EU befinner sig. Aktionen kommer äga rum på morgonen, innan det första seminariet samtidigt som deltagarna anländer till mässan. Man kommer att rada upp sig längs gångvägen mellan tågstationen och entrén till mässan. Alla kommer hålla i en tickande äggklocka/timer/väckarklocka/sak för att tydliggöra det faktum att: THE TIME HAS COME! Man kommer också presentera kampanjen 350.org med hjälp av banderoller och flygblad. Bra ide tycker jag och egentligen så borde jag väll också åka dit,men som min bror sa då han blev tillfrågad om han skulle var med å göra revolution en gång"Ja får väll se om ja får ledigt från jobbet" Nå nu har jag inte något jobb att passa idag,men däremot en efterlängtad dotter som anländer från Kiruna under dagen och kanske gör vi något välmenande aktion själva framemot kvällen. Och visst är det kanske det som är det största problemet med klimatförändringarna,att vi alla egentligen vill göra så mycket men vi har inte tid, inte just idag...inte nu men kanske sen... Tyvärr så finns det inte så mycket mer "sen" kvar snart är jag rädd för. Nåja nått ska jag väll ändå göra, och jag kommer därför från och med idag att starta projekt "MOT 40 MED ETANOL" vilket innebär att jag ska få vår gammla Volvo från-88 att övergå till en hälsosammare etanol diet innan den passerar 40tusen mila sträcket. Redan nu så går den på invänjning med 10% etanol i tanken och känns vitalare än någonsin.Följ den spännande fortsättningen på det projektet!

Steve Earl till Sverige

2009-10-23T11:03:00.003+02:00

By the way! så såg jag att Steve Earl spelar på samma gata som jag bodde på för inte så länge sedan, nämligen i Filadelphiakyrkan ( ja asså,ja bodde inte i kyrkan...men typ nästan) i Stockholm på tisdag. Det vore väll inte helt fel att se den konserten. Steve Earl en av dom gammla gubbar som jag gärna lyssnar på och som det är värt att skruva upp volymen för. Nykter och drogfri nuförtiden och tydligen omgift för sjunde gången. Tja det finns hopp och liv för dom flesta gammla rävar som vill...

Farm of the future

2009-10-22T14:57:00.008+02:00

I väntan på att jag ska komma med nått vettigt att säga, så kan ni se denna mycket trevliga och tänkvärda film. Vad drar vi för slutsats av filmen? Jo väldigt mycket naturligtvis, men framför allt det som jag alltid sagt: Vi måste jobba med naturen,inte mot! Gäller i lika hög grad trädgårdsarbete,jordbruk som i allt annat. Läs även andra bloggares åsikter om farm of the future, odling, permaculture, trädgård, peakoil

Eko-Blandning

2009-10-21T14:31:00.008+02:00

I går blandade jag iordning sk Eko-blandning vilket är en 50/50 blandning (i volym) av sand och gräsklipp. Detta är ett recept som blir en fantstisk odlings jord då det fått ligga över vintern i mörka, täta säckar. Kallas ochså för Åkerstedt´s blandning efter trädgårdsmästare Nils Åkerstedt som är "upphovsman" till ide´n. Han har odlat i över trettio år i enbart sand och med gräsklipp som enda näring. Metoden ger extremt bra odlingsresultat och passar för både,träd,grönsaker,blommor och buskar. Den som vill läsa mer om hans ideer hittar en massa att läsa om man googlar på honom. Som tur är för mig då , så har jag outtömlig tillgång till gräsklipp då jag i jobbet ansvarar för friseeringen av väldigt mycket gräsmatta! Så till våren så ska vi öppna säckarna och använda det till dom perennfröer som då förhoppningsvis grott( se tidigare inlägg). Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, eko-blandning, odling, plantering

Vinterdvala

2009-10-18T01:13:00.002+02:00

Så får vår "potager" i vinterdvala. Odlingsbäddarna ligger inbäddade i ombonat täcke av löv och i kalldrivbänken övervintar sånna krukodlade träd och buskar som inte riktigt fått en bra plats ännu.

Att ta sig vatten över huvudet...

2009-10-18T00:05:00.003+02:00

Har man gjort på maldiverna tydligen, och lär nog få göra det i framtiden.Grejjen är den att man höll ett regeringssamanträde under vattnet för att försöka få omvärldens intresse för vad som kommer att hända där inom dom närmsta nittioåren om klimatförändringarna inte kan hejdas. Ögruppen på typ 1000 öar ligger ca en å en halv meter över havsytan och är naturligtvis extremt hotade av en höjd havsnivå. Så medans vi brottas med sånna världsliga funderingar som att kanske skidsäsongen i Åre blir kortare eller att vi kommer att kunna ta ut mer virke ur skogen då det blir varmare och ställa om våra jordbruk så finns det folk som väntar på att deras land ska försvinna i havsdjupen snart.

Nittio år kanske verkar förbaskat långt, men för min tvååriga dotter är det hennes livstid!

Fredags mys med Santa Ines.

2009-10-17T08:13:00.007+02:00

Nu ska jag inte vara den som gör reklam för alkoholhaltig a drycker och sprider lovord kring dryckenskap. ( detta är ju ändå en familjeblogg på bästa sändningstid och det finns barn som läser...kanske min egen dotter) Men däremot så vill jag gärna slå ett slag för en trevlig måltidsdryck. Nämligen Santa ines organic som jag sällskapade med igår kväll framför TV-n (Jodå, ni hade rätt...Idol!) I Chile satsar man på ekoviner inte bara för den politiska korrekthetens skull, utan för att det helt enkelt blir bättre viner.Erfarenheten har visat att om man odlar ekologiskt i de allra bästa områdena i Chile får man druvor med exceptionellt hög kvalitet. En fördel de har i Chile är att det forsar ner mineralrikt smältvatten från Anderna för bevattning. Stenmjöl alltså - som befruktar så många speciella odlingsområden på jorden. (För den som är intresserad av fördelarna med stenmjöl i sina odlingar bör besöka http://www.sparlosa.se/ ) Nå för att göra ett långt inlägg kort och inte göra några långa utsvävningar om att smaken var luftig som en årsgammal albatross yttersta stjärtfjädrar då den lyfter över andernas snöklädda toppar en fuktig morgon då hösten sprider sin krispiga klarhet i skyarna och att det var fruktigt likt en övermogen avokado rullandes ner över den mullrika ytan av ett nyplöjt majsfält där en fattig bonde trampad i sitt anletes svett och med biståndsfinansierade adidasskor som en gång tillhörde en fotbollsspelare vars mor rökte Borkum riff i en gammal snidad kastanjepipa. Eller att vinets färg och bouqet liknas med den blodröda ilskenhet som en gammal opelbaklykta visar i morgonrusning då daggen fortfarnade blandar sig med den täta avgasdimman och doften hos en frustande sextaggars älgtjur som klampar över ångande höstmyr på tredje dagen av älgjakten då knastren från komradioapparaternas högtalare viskar i skogen mellan rödbandsförsedda jägare. Nej, jag nöjjer mej med att säga att det var gott och det finns att köpa i butik nära dej... Läs även andra bloggares åsikter om santa ines, chile, ekologiska viner

Mer middagstips...?

2009-10-16T15:58:00.002+02:00

Apropå laga middag utomhus, så blev det även det igår.

Inge vidare korv få man väl säga, men för en tvååring är det iallfall roligare att" Gilla kojv" än pappa lagar mat inomhus. (i allfall en liten stund). Undrar vad det blir i kväll. TV-kväll kanske? Idol eller Trädgårdsfredag...Vad tror ni?

Mer Blog action...

2009-10-16T08:05:00.003+02:00

Verkar som det fick stort gensvar i allfall. Fick ett litet mail från organisationen bakom Blog action day. "Hey bloggers, October 15th is finally here and nearly 10,000 bloggers around the world are writing about climate change today for Blog Action Day 2009! At the stroke of midnight we got off to a great start when UK Prime Minister Gordon Brown surprised us with a Blog Action Day post on his blog saying that "climate change is the biggest threat to all our futures." From there we have seen thousands of interesting posts from bloggers in 150 countries."

Blog Action !

2009-10-15T14:57:00.004+02:00

Blog action day www.blogactionday.org Ok då var det dags. Över hela världen så skriver en massa olika bloggare om klimathotet idag. Tanken är att försöka påverka världens makthavare inför klimatmötet i Köpenhamn. Och det är väl bra, att vi gör nått menar jag. För vad kan vi göra? Känns det inte lite övermäktigt att försöka stoppa nått som hela fått hela globen ur balans? Är det nån mening att göra nått? Här är mitt bidrag till detta upptåg iallafall. Och apropå upptåg så skulle jag vilja likna hela eländet vid ett tåg. Ett tåg som just nu har 6.6 miljarder passagerare och som rusar för fulla spjäll på en räls som någonstans runt hörnet slutar rakt in i en bergvägg. Det här är ett tåg som tuffade igång med svart kolrök och frustande ångmaskiner för en så där hundrafemtio år sen och har sedan dess ökat farten allt fortare. Tåget kanske inte ryker och dånar som det gjorde förr, men istället rusar det allt mer ljudlöst och med en sjutusan till fart över slätterna mot den oundvikliga smällen i berget. Medan tåget oavbrutet ökar farten så sitter vi ombord och funderar över hur vi ska få till våra liv här ombord. Några av oss klev på för många år sedan och kommer med största sannolikhet att dö innan tåget slår i bergväggen. Många av oss är med och eldar upp farten medan väldigt många nyss har blivit födda ombord. Hur deras resa blir vet vi inget om just nu. Den ser väldigt dyster ut och om inget drastiskt görs så fortsätter hastigheten att öka. Pessimist? ja kanske, men nått gör vi väll ändå? Joo, visst! Dom flesta av oss sitter mest i restaurangvagnen och talar om hur höga bensinpriserna blivit, hur eländigt det är med långa dagisköer och hur hemsk den där Anna anka är och tycker att det är förfärligt att ruccolasalladen är dålig i affären. Ibland gör vi något som får farten att sakta ner lite grann en stund och vi köper utsläppsrätter som hackar bort någon liten flisa på ytan på bergväggen, samtidigt som vi med gott samvete eldar på loket. ”Jamen då är det väll ingen ide att göra nått då eller?” Säger någon. Vad hjälper det då att sortera sopor, miljöanpassa bilar, konsumera ekologiskt och närodlat, minska energiförbrukningen, skriva långa invecklade blogg-inlägg eller låta bli att åka flyg osv. om det ändå går åt pipan? Självklart så gör det skillnad, framförallt så påverkar det dom andra passagerarna på samma tåg, dom som sitter i hörnet och stirrar ut genom rutan eller fipplar med mobiltelefonen. Vad jag helst skulle se på det där klimatmötet är att någon reser och rycker i nödbromsen så passagerarna flyger runt och skakas om ordentligt. Stanna tåget så at vi kan kliva av en stund och fundera över om det här verkligen är rätt stickspår. Men det är väll inte så troligt att någon riskerar sin mandatperiod för något sådant. Så vad ska vi göra då? Tja, till en början kan man ju fundera över hur trevlig resa man vill önska sina barn och barnbarn, och vad dom kommer att tro om oss då dom närmar sig upploppet. Ska vi fortsätta att låssas som att det regnar och fortsätta köpa mat som flygit över hela jorden, blivit paketerad på andra sidan och säljs billigt här, ska vi fortsätta slänga alla prylar för att det ”ändå är så billigt att köpa nya”, ska vi konsumera ännu mer krims krams bara för att andra gör det eller för att rädda oss ur finanskrisen till varje pris? Ska vi fortsätta med alla dom andra sjuka vanorna vi har bara för att det har ju gått bra hittills? Eller ska vi försöka sakta ner. Stanna en stund och kanske backa lite grann för att vi ska ha en chans att ta en annan väg så dom yngsta på tåget också ska få en lång resa och för att nya passagerare ska kunna kliva ombord i framtiden. Och att blogga om klimatförändringarna då, kan det vara nått? Tja, inte vet jag ? Kanske kan det påverka någonting, kanske kan det få någon mer att tänka till lite extra. Det är svårt att säga, men om 5000 bloggare (troligen fler)skriver om klimathotet just idag så kanske det kan få en liten effekt på dom som styr loket under det där mötet i Köpenhamn, och det är väll väl värt att prova? Läs även andra bloggares åsikter om Blog action day, klimathot, klimat förändringar

Blogaction day, idag 15 oktober 2009

2009-10-15T08:04:00.003+02:00

Laga mat i höstmörkret!

2009-10-14T20:40:00.006+02:00

Nu börjar det faktiskt bli lite för höstlikt att laga mat ute får till och med jag erkänna, inte för att jag har nått emot det egentligen. Men kanske inte varje dag!

Börjar så smått längta efter att få hugga igång med att bygga vårt kök nu, men än så länge är det lite mer prio på vissa uteprojekt (innan vintern sluter sig kring oss).

Men visst går det att fixa mat ute(skam vore det väll annars för en som varit vildmarkskock til yrket) och ikväll så blev det en liten läcker gryt historia på kycklinglårs-file.

Så för er som tycker att mina klimatsmarta inlägg börjar bli lite väl pretantiösa och högtravande så kan det kanske vara av intresse att veta vad en sån tjatpelle som mej tillagar till vardags.

Nåå, (som muminmamman skulle sagt)stek bitar av kyckling, jag föredrar dessa så kallade lårfileer då dom är smakrikare,fetare,mörare och billigare än dom där bröstfileerna.

Kycklingen bör naturligtvis vara uppfödd inom rimligt avstånd från den plats du tillagar den och gärna ekologisk men absolut svensk. (ekologisk kyckling är lite tveksam som bättre miljöval en konventionell uppfödd, men den förklaringen tar vi en annan gång).

Sedan tillsatte jag morötter och palsternacka från egen odling och hackad vitlök och ingefära från inte egen odling. Fräste allt sammans en stund,här hadde man ju gärna haft lite lök av något slag men då det inte fans kvar i föråden så utgick det ur just det här receptet.

Ett glas iskallt vitt vin hälldes i utan av brott( i kocken alltså...)

Så på med en burk verkligen inte lokalproducerad kokosgrädde, däremot så stod det "organic" på den vilket jag antar betyder ekologisk, (Skulle gärna lära mej mer om vad skillnaden är då man odlar kokospalmer ekologisgt mot för inte ekologiskt?)

Nåå, så smaksatte jag det hela med några rejäla klickar currypasta (knappast lokalproducerat...)

och de sista kvistarna av årets mynta från landet( väldigt lokalproducerat,typ fem meter från pannan...)

Klart! serverades med Quinoa...

Nej Morsan! vi sitter inte längre utonhus och äter...

Läs även andra bloggares åsikter om klimatsmart mat, närproducerat

I väntan på bättre tider...

2009-10-14T15:31:00.006+02:00

Eftersom jag inte har så mycket att säga just nu och mest laddar upp för DET stora klimatinlägget i morgon då det är Blogaction day (se länk i sidmenyn) så bjussar jag istället på en idyllisk bild från livet på landet.

(vad är väll en trädgårdsblogg utan idyll och lantromantiska bilder?)

Dig for viktory !

2009-10-12T09:08:00.005+02:00

Hörde på radion att 300 experter från hela världen är inbjudna av FN till ett stort möte i Rom för att diskutera hur framtidens matförsörjning ska tryggas. Ett alltid lika klurigt ämne förståss, men med klimatförändringarna och ständig folkökning så är det allt större problem.

Även i vår övergödda del av världen, i ett land där vi slänger bort extrema mängder fullt ätbar mat både i butikerna och i hushållen så är det i finanskrisens spår, och framför allt för klimatets skull ett väldigt aktuellt ämne.

Jag säger bara så här: Blicka bakåt!

Hur har vi kämpat dessa problem i tidigare kristider? Jo visst genom att odla vår egen mat så klart. Mer lokalodlat än så blir det inte. Så upp till kamp, greppa grep och spade,hacka upp stadsparkerna och plantera potäter på balkongen, låt skolbarnen så morötter i långa rader över skolgårdarna och bryt ny odlingsmark på bakgårdar och gräsmattor.

Och Solen har sin gång...

2009-10-11T22:07:00.004+02:00

Så gick solen ner ännu en dag och med den årets största organism i kökslanden. Tre meter solros föll för en billig yxa från Ö-B och stjälken och bladen ligger nu på komposten. De frörika blommorna hänger på tork i väntan på vinterns hungriga små sparvar och mesar. Solen har sin gång, och det som av jord är kommet, skall av jord åter varda. Och allt annat slänger vi på sopberget, eldar upp i atmosfären eller slänger i haven. Godnatt! Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, solros

Fredagsmys på en Söndagmorgon.

2009-10-11T07:29:00.005+02:00

Som god äkta make i dessa idol-tider så är det inte annat att göra än att ställa klockan på söndagmorgon för att få tid till sitt fredagsmys. Nu är det ju inte värre än att gubben ändå vaknar strax efter sex oavsett vilken dag det är i veckan eller om det finns nån anledning eller inte!

Så nu sitter man här ottan på Söndagmorgon och ser reprisen av trädgårdsfredag.En kopp kaffe och en dag med panel-spikande framför sig, bättre än så blir det inte.

Vitlöken i backen

2009-10-09T11:55:00.011+02:00

Så var vitlöken äntligen sådd. Har försökt att tag på bra (kontrollerat) utsäde de senaste veckorna utan framgång och gått och lurat hos den lokala trädgårdsbutiken om dom inte snart skulle få in en ny laddning. Men tillslut så tröttnade jag begav mig till Plantagen där jag fick tag på lök av sorten "Sabadrome". Vilket inte säger mej så mycket mer än att det är en vitlök.

Naturligtvis så hade dom extra höstutförsäljning där så det blev lite mer än planerat så klart. Bla. så införskaffades en vinstock av ett labruskavin för att äntligen utöka vingården (med typ 100%). Vingårdsprojektet har annars legat i dvala sedan den gammla plantan frös ihjäl förra vintern och det endasde som visade att det borde vara ett vinplantage här var en liten skyllt. (Modern tyckte när hon var här senast att jag kunde sätta ner några tomma vinpavor i jorden i allfall så det åtminstonde såg ut som en vingård!?).

Nåja, nu var det vitlöken som det skulle skaldas om och inte min fabläs för röda viner, så sagt och gjort så var det bara och sätta fart när man kom hem igår. Eftersom dagarna blir allt kortare nu så gäller det att gneta på dom timmar man kan innan det blir mörkt. Så med tvååringens hjälp så stakade jag ut en kommande odlingsplätt genom att spänna upp ett snöre och plantera klyftorna av vitlök längs detta. Ca 10 sträckmeter blir det hela och det borde väll räcka för en normal liten svensk familj.

Vitlöken klyftas av flinka barnarbetare innan sådd.

Nu är dom i jorden och så småning om så kommer jag att lägga dagstidningar tätt längst raden för att hålla undan ogräs, (odlingen går rakt genom ett grönskande fälltt av kirskål) och sedan kommer allt detta att täckas med löv,gräs odyl.

Bredvid vitlöken så planterade jag större delen av årets skörd av jordärtskocka och om det inte blir allt för trångt så hade jag tänkt att få dit en rad med majs och ev solrosor till sommaren. Hela "fältet" ska hägnas in med rådjurssäkert nät så småning om.

Tanken är att få till en långsträckt odling med höga växter (förutom vitlöken då) som kan vara både snyggt och matnyttigt.

Solrosfält

Om det är det hårda arbetet ute på fälten eller min stenhårda säng som är orsaken vete tusan, men jag har en j-kligt dålig ryggdag idag.

Läs även andra bloggares åsikter om vitlök, trädgård, odling,

Att köpa sig några hallon...

2009-10-08T07:12:00.007+02:00

Att det ska vara så svårt att handla nu för tiden.

Blev ombedd av min ömma hustru att införskaffa frysta hallon till hennes nyttiga drinkar (antar jag) igår.

Hallon är något som vi ännu inte skördat några större mängder av. ( dom enstaka som fanns käkade två åringen upp lika fort som hon kunde säga "meja allon!"). Så jag begav mig till den lokala Ica butiken och den dignande frysen.

Nu är det ju så att mina tankar kring miljöriktig mat har gått så långt att jag hellre går tomhänt hem än att jag köper sånt som jag tycker är onödigt, och vore det inte för min omgivnings på tryckningar så skulle jag väll troligen svälta ihjäl. (eller möjligen tröstäta ihjäl mej på Mc donalds med extra koldoixidkrävande bigsize burgare och dietcola).

Nå, att köpa hallon kan väll inte va så farligt, tänkte jag. Jag menar dom växer ju i varenda dikes kant runt om i det svenska landskapet. Jo tjenare!

Förpackade i Ungern! skrek dom.

Va f---n! Men dom där då tänkte jag och sträckte mej efter ett par med kravmärke på. Polarica visserligen ( vilka jag är väldigt skeptiska efter hur dom där Thailändska bärplockarna blev behandlade i sommras, samt att jag vet sedan min norrländska tid att dom haft en del skumma renköttsaffärer för sig) men dom hade ju ändå ett Kravmärke på sig, så då borde det väll vara ok.

Jo tjenare igen!

Packade i Polen/Ungern, men va f---n ska det där kravmärket vara till för då, om dom ändå ska transporteras över halva europa för att komma hit, när vi har svenska hallon som troligen också går att frysa in?

Äh! Jag tog ett paket av Ica,s egna, dom var ändå en spänn billigare det kändes inte som det där krav märket var värt en extra krona just då iallafall.

Slutsats: Att världen är sjuk och att jag måste plantera mer hallonbuskar!

Läs även andra bloggares åsikter om klimatsmart mat, kravmärkt, hallon

Blog action day 15oktober 2009

2009-10-07T08:22:00.003+02:00

Blog Action Day infaller varje år. Bloggare tar upp en gemensam fråga och bloggar om den. I år den 15 oktober är det klimatet som är ämnet. Kompostfilosofen har registrerat sig och det kan du också göra. Det spelar ingen rolll om du har en stor eller liten blogg eller vad temat är i övrigt. Alla kan vara med påverka och alla är lika viktiga.

Registrera din blogg på blogactionday.org.

Läs även andra bloggares åsikter om klimatförändringar, miljö, blogactionday

Att klimatkompensera

2009-10-07T07:12:00.005+02:00

Jag tillbringar en mycket stor del av min arbetstid dessa dagar med att ta hand om miljoners,miljoners och ännu fler miljoners med löv som blåser ner från enorma askar,lönnar och ekar ( vänta bara tills ekollonen rammlar ner...) som står här på området där jag arbetar.

Mina arbetskamrater som ser hur jag sliter (Nåja, att stå ute i höstsolen och se på ekorrarna och gässen som plogar över huvudet är inte riktigt vad jag kallar att slita...) och ofta får jag komentarer som:

"Nån borde såga ner dom där jäkla träna ,va?" eller "hur mycke löv äre påett sånt där trä alltså..?" Nåja, allt menat i välmening och omtanke. (inte om träden alltså)

Så vad gör jag då?

Jo, jag planterar helt enkelt tre nya Askar, som med tiden kommer att växa upp till väldiga lövproducenter. Nu är det väll inte så troligt att jag är den som behöver kratta dom löven och med min något pessimistiska syn på den här planetens framtid så är det väll tveksamt om dom blir så himla stora överhuvudtaget innan det är rökt.

Men det finns en stor ale´av gammla hundraåriga Askar där några har fallit bort av olika anledningar och där det blivit stora luckor som jag länge gått och sneglat på. Har funderat på att nån borde sätta dit några nya trän snart innan jag tillsist insåg att det helt enkelt var jag som var den där "Nån", så därför grävde jag i går upp några plantor och placerade in dom i leden mellan sina betydligt äldre artfränder.

Så nu kan jag göra som Max, hamburger kedjan och säga att jag "Klimatkompenserar" (har ni hört nått så jäkla fåningt) genom att plantera koldioxid förbrukande träd och så kan jag luta mig tillbaks med gott samvete för allt skit jag släpper ut med gammelvolvon.

Man bör plantera ett träd, sätta barn till världen och skriva en bok under sin livstid. ( eller hur det nu va...?, bygga ett hus kanske ?)

Läs även andra bloggares åsikter om klimatkompenserar, trädgård, plantera, klimatförändringar

Kall morgon vid mälaren

2009-10-06T08:40:00.002+02:00

Som gammal norrlänning så är jag svår imponerad vad det gäller vackra vyer, men jag får väll erkänna att det kan vara tjusigt här vid mälaren också då morgondimman kryper upp kring båtarna. ...inte som på,Torneträsk, men ändå...skapligt fint.

klimatsmart tomat-mat

2009-10-05T21:36:00.006+02:00

Lite bilder på årets tomatodling skulle ju sitta bra, och se vad jag hittade i hustruns computer! Otroligt egentligen vad sex små frön som man petar ner i jorden kan utvecklas till under några sommarmånader. Dom här plantorna kom från tre frön av coctail tomater och tre från någon typ av bifftomat. Som odlingskärl användes två stora fyrverkeri lådor av trä och rejält med gräsklipp som gödsel hela sommaren. Tyvärr så hann dom aldrig mogna innan hösten klev in på scenen, men plockades ner i en stor korg för någon vecka sedan. Gissningsvis så skulle jag tro att det var kring 12-15 kilo, ( som gammal kock så har man ju burit en å annan tomatlåda genom åren och fått en någorlunda uppfattning om vikten...). Så nu ligger blasten som marktäckning på rotsaks landet och tomaterna mognar i jämn takt i sin korg inomhus. Tomater har kallats för klimat-värstingarna bland grönsaker i diskutionen om miljövänlig mat. Orsaken till detta är att för att kunna odla dom kommersiellt här uppe i den nordliga delen av världen så behövs det uppvärmda växthus. Uppvärmingen har framförallt skett med oljepannor som orsakat feta utsläpp av koldioxid. I varmare länder kring medelhavet så behövs inte detta, men i stället så krävs det allt för långa transporter som ofta sker med gamla skruttiga lastbilar. Men, faktiskt så är detta ett av de fåtal fall där debatt,konsumentpåtryckningar och odlarnas lyhördhet (och troligen affärssinne) där det skett förbättringar och nu så ställer de flesta svenska producenter om till förnybara uppvärmningar som pellets m,m. Så det känns väl relativt tryggt att köpa svenska tomater och gärna så närodlade som möjligt naturligtvis. Hur gör man då när det inte är säsong av svenska tomater då (under vintern odlas inte tomater i sverige) och endast dom importerade finns att tillgå? Tja, ska man hårddra det ( vilket är vad som rekommenderas om man vill göra det man kan för att dra sitt strå) så får man helt enkelt avstå sina tomater under vintern och istället försöka äta så mycket svenskodlade rotsaker osv istället. Och det är mycket det tänket det handlar om när det gäller att vara klimatsmart då man handlar sin mat. Kanske måste vi tänka om lite i våra krav på utbudet i diskarna. Egentligen är det rätt sjukt att vi tar för givet att hitta alla möjliga konstiga exotiska frukter och grönsaker i varenda liten butik, saker som för några årtionden sedan var helt okända? Nå tycker man att dom där vitrosa holländska växthustomaterna som säljs under vintern är goda och om man inbillar sig att dom innehåller någon form av näring så får man väll köpa dom om man vill. Hur skillnaden är mellan att köpa svenska tomater kontra importerade ekologiska är svårt att säga, men logiskt sett så tycker jag nog alltid att närodlat är att eftersträva så långt som möjligt. Så här äter vi i allafall extremt närodlade tomater allt eftersom dom mognar just nu, och när dom tar slut så lär det nog bli importerade även här kan jag tänka mej. Men man kan ju alltid försöka av vänja sig lite bit för bit mot att tänka lite mer säsongsbetonat. Dessutom tycker jag( avslutningsvis, jag lovar!) att det är lite roligare då det är vissa råvaror som bara finns under en viss tid, blir som lite mer å se fram mot då liksom. Som det är nu så kan man ju ha kräftskiva i mars om man vill med Belgiska jordgubbar som efterrätt och för att inte tala om dom där små fint förpackade blåbären som kommer flygande över Atlanten i sina fina plastaskar. Puh! Vilket urladdning, då väntar vi bara på det filosofiska hopknytandet av den här lilla påsen... Nja, jag skulle säga att världen är sjuk på många sätt men för en god (ekologisk)ketchup är det ändå alltid säsong! Läs även andra bloggares åsikter om klimatsmart, tomat, trädgård

Spencer Tunick,pelargoner och lerigt snickrande.

2009-10-05T11:37:00.008+02:00

Hörde på radion om den amerikanske konstnären Spencer Tunick som fotograferade 700 pers när dom poserade nakna bland vinrankorna i Bourgone. Budskapen var till världens politiker att agera mot klimatförändringarna under klimatmötet i Köpenhamn. Kanske borde politikerna ta efter den ide´n på sitt möte . Dom där slipsarna har nog en ganska åtsnörande effekt på flödet misstänker jag, och om dom satt nakna i en vingård så tror jag bestämt att vi skulle få betydligt klokare beslut. Själv så har jag tagit in pelagonerna och änglatrumpeter i vintervistet, där dom får stå och vila upp sig till nästa år. Helgens planerade panelarbete blev en aning stört av regnvädret med vi var några stycken som ,trots spöregn och lerkockor som växte under fötterna, kämpade på så pass att väggarna nu är reglade och isolerade och tillfälligt inplastade. Känns inte som det mest idealiska situationen att isolera ytterväggar i spöregn,men man får passa på då man har godhjärtat hjälp med extra händer. Tacka så mycket för hjälpen! Får väl spika panel allt eftersom tidsluckorna uppstår om man säger så. Så med den korta summeringen av helgen så kan jag konstatera att. Den som inga kläder har han får gå med rumpan bar. Och den som inte håller jämnt skägg han får sova bakom ofärdig vägg... Men den som ställer in sina pelargoner vart år Han får se dom igen nästa vår... Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, klimatförändringar, Spencer Tunick

Perennplantering

2009-10-02T12:15:00.005+02:00

Ja, naturligtvis så kunde jag inte hålla mej så länge till nu när fröpåsarna ändå hade kommit. Så jag drog igång med frösådden på en gång. (ja menar ska dom hinna gro till sommaren så är det väl inget att vänta på). Jag gjorde således som följer: Fyllde sand i några plastbackar och ställde på en lämplig pall. Fuktade sanden.

Därefter sådde jag i krukor med lämplig så-jord, blandade även sand i jorden. Se till att jorden är fuktig. Tre fyra frön i varje blev det nog. Överst så täcktes det hela med perlit.

Så grävdes krukorna ner i sanden så att dom blev omgärdade av sand och märktes väl med vad det är. ( minnen må vara oslagbart men det räcker inte alltid så himlans långt)

Tanken med sanden och perliten är att hålla en jämn fuktighet åt de små fröna.

I dom här lådorna så blev det väll en så där 300 frön skulle jag tro. (Så nånting borde det väll bli...?) När det hela var klart så skickades pallen in i ett skuggigt buskage för att (nästan) glömmas bort ett tag. Lämpligt är att täcka med nånform av nät eller liknande så att fåglar och andra vildjur inte stökar om i sådden.

Nu ska det här hållas lite lagomt fuktigt ,vilket sköter sig själv sen när det (förhoppningsvis ) får ett snö täcke över sig och så småning om så hoppas vi att vårsolen om så där ett halvår kan locka fram några små späda skott ur krukorna.

En blogg är ju en fantastisk minnesnotering åt- inte minst sig själv-så därför kommer här listan på vad jag sått.

Vit Rudbeckia "White Swan" ( på bilden)

Röd Rudbeckia

Rysk Martorn

Jättedaggkåpa "Triller"

Röd kvanne

Brunnäva

Grekisk oregano

Lavendel

Vad lär vi oss av detta? Tålamod mina vänner, tålamod...

Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, perenner, odling

Så kom hösten!

2009-10-02T07:39:00.004+02:00

Med frost och isiga bilrutor. Choklad blommorna med frost i skägget vill nog helst bli räddade in i värmen nu tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om trädgård, blommor

Årets första (eller sista) fröer...

2009-10-01T08:42:00.006+02:00

Knappt har man hunnit se hösten ta död på sommarens fägring förens det är dags att tänka på nästa sommars blomster å blader. Höstetid är skördetid, men också såtid för den som tänker sig att odla sina egna perenner. Sitter med fröpåsarna som anlände på posten och funderar på en rabatt inspirerad av Enköpings parker. Lite lagomt vildvuxet i rödbruna purpurfärger. Kan nog bli bra, fast det känns lite långt borta nu. Väntar nog ett tag med sådden iallafall men lov ar att återkomma med utförligt reportage kring självaste såbestyren.

Passar på att rekomendera http://www.impecta.se/ för fröbeställning,beställ deras katalog gratis eller beställ via nätet. Rudbeckia och röd kvanne i Enköping

Vad ska det bli för filosofisk slutsats av det här inlägget då, undrar ni?

Jo, att den som drömmer om kommande fägring och sår sina frön rätt, den får också njuta frukterna i livet. Men den som lättvindigt köper färdiga plantor, den får ...

Tja inte vet jag? Få det lika bra ändå antar jag, fast inte lika spännande och mycket dyrare...

Läs även andra bloggares åsikter om trädgård

Elementärt min käre Watson.

2009-10-01T08:32:00.004+02:00

Lagom till första frosten så är nu elementen på plats i stugan och dessutom är golvvärmen in justerad i den nybyggda delen. Helt plödsligt så är det samma temperatur i alla rum! Inte bara närmast vedspisen som det var förra vintern.

Stugan börjar allt mer kännas som ett litet hus.Fattas nu bara ett kök och några andra smådetaljer.

För er som mest är intresserad av att läsa dom grönskande inläggen med trädgårdstema så kan jag nämna att blasten i fönstret är chilliplantorna som kämpat sig genom ett tufft liv med bladlöss, sniglar och andra farsorter ända sedan tidig vår, först nu när dom fick komma in i ett svalt fönster så började dom leva upp. Men elementvärmen och höstmörkret lär väll sätta stopp för detSnart.

Sånt är livet, så fort det börjar ljusna så lurar nått nytt elände runt hörnet!

Lite höst bilder

2009-09-30T09:42:00.006+02:00

Jordärtskockan blommar i väntan på att knölarna ska skördas.

Har inte mycket att säga idag , varken filosofiskt eller allmänt så ni får hålla till godo med lite trevliga bilder från köksträdgården. Eller för att utrycka sig som justitieministern sa igår angående polisens arbete med helikopter rånet "Att dom ska Hålla käften och göra sitt jobb".

Så eftersom mitt jobb idag är att "Vabba" altså vara hemma med sjukt barn, så är det dags att klä på sig och gå ut i höstsolen och leka och stänga ner den här dator.

Läs även andra bloggares åsikter om trädgård