onsdag 24 februari 2010

Terra Preta in the garden.

Vad gör man när man sitter hemma med en rejäl öroninflamation och inte riktigt kan fokusera på några "riktiga" sysslor för att det bultar och susar?
Jo, man tittar runt på nätet och med en liten öronsnäcka i det friska örat så utforskar man en del av all den uppsjö av information som bjud via alla dessa små filmer.
Jag är inte särskilt imponerad av Tv, förutom enstaka fakta program om ämnen som intresserar mej, men med det utbud av korta och långa filmsnuttar som finns på internett så känns det som om tv snart har spelat ut sin roll (i allfall för mej)Börjar man söka sig in på något intressant ämne så är det väldigt lätt att man slussas vidare via relaterade länkar och det ena leder till det andra som det brukar heta, och snart så hittar man ytterligare intressanta trådar och ytterligare,som leder till...Ja det är helt enkelt lätt spilla tid!
En fördel är dock att man har en någorlunda snabb uppkoppling, så man inte ( som jag)behöver sitta och vänta på "buffring.
Så nu har jag suttit och förkovrat mej i ämnet; Biochar och TerraPreta, dvs träkol och jäkligt svart jord.
Vi tar det från början. Man har i Amazonas funnit svarta jordlager med en extremt näringsrik odlingsjord långt ner i marklagren. Detta är spår efter dom indianer som brukad jorden här i hundratals år,ja kanske tusentals och där man har tillfört träkål till jorden. Denna svarta jord har fått namnaet "Terra Preta". Detta urgamla sätt att förbättra jorden visar inte bara på en högt utvecklad kunskap hos dom tidigare jordbrukarna utan visar oss också ett sätt att inte bara minska utsläppen av koldioxid,utan faktiskt ta bord en del av den som redan finns i atmosfären.
Hur detta går till återkommer jag till, låt oss istället titta på vad som gör detta så bra för odlingsjorden. Träkålet, alltså helt vanligt träkål (grillkol) fast i finare söndersmulad form är väldigt poröst och innehåller mycket håligheter som hjälper att hålla kvar microorganismer,näringsämnen,mineraler och inte minst vatten.
Tillsätter man detta till sin jord under en längre tid så kommer den hela tiden förbättras.
Så, hur kan vi nu använda denna metod för att minska koldioxid?
Jo enkelt sett så är det som vi vet växterna som tar upp koldioxiden ur luften, denna koldioxid stannar i växten tills den dör och bryts ner då koldioxden frigörs igen. Men om man gör Kol av den och tillför kolet till marken,så binder man koldioxiden till marken, där den största delen av jordens koldioxid faktiskt är. Forskarna menar att koldioxiden kan lagras i marken på detta sätt i hundratals,troligen tusentals år innan den frisläpps igen. Lite förenklat så är det tvärtom mot för det vi gör med dom fossila bränslena, där vi tar upp koldioxid som lagrats i jorden och frigör den i atmosfären.
Man kan alltså säga att vi kan göra koldioxids kompenseringar genom att gräva ner några påsar grillkol, lite då och då (även om jag tror att det behövs ganska många pallar för att komma undan med det liv som vi lever här...)
Det pågår nu större projekt ute i världen med att utveckla tekniker att bränna om organiskt material till kol, så kallad "Biochar". Att hitta en lösning för att kunna bidra till minskade koldioxiutsläpp ligger som bekant högt på priolistan just nu och man har olika lösningar med mobila brännanläggningar som dels bränner restprodukter från jordbruk,gödsel osv till biochar, samtidigt så får man i processen alstrar värme i form av den gas som bildas i materialet då det hettas upp.
Tekniken i sej är inget nytt eller revolutionerande, utan är egentligen samma princip som dom gamla kolmilorna (fast där var man intresserad av att få ut tjäran ur stubbarna) och dom gengasagregat som användes på bilarna under krigsåren. Skillnaden är nu att man utvecklar och förfinar processen för att se om det kangöras i större skala.
I Indien använder man en typ av spis "Anila-spis" som förbränner material till kol, samtidigt som man kan laga mat på den.
För den trädgårdintresserade är det naturligtvis ett intresant sätt att jordförbättra och väl värt att prova. Kolet kan framställas med enkla medel och allt organiskt material kan "kolas". Det som är viktigt är att förbränningen sker utan syre, så att materialet bara kolas utan att brinna, den gas som bildas är inte särskilt nyttig att andas in.
Vill man försöka med vanligt träkol så bör man väl kolla så det inte innehåller en massa konstiga ämnen innan, men det bör man väll göra även om man ska grilla kan jag tro?
Tja, så lite informativa filmer kring det ämnet har jag road mej med att se, nu borde jag gå och lägga mej och ignorera det bultande örat. snart vaknar resten av världen.
Eller så ska jag skissa vidare på min Anila-spis ritning....

7 kommentarer:

  1. Tack för intressant läsning! Kan de finska svedjefinnarnas skogsbrännings taktik räknas dit, på ett ungefär? Och grillkolen - är det efter eller före grillning som gäller? Man tillsätter ofta något flytande när man ska tända kolen. Dumma frågor, men skulle vara roligt att veta..

    SvaraRadera
  2. Ja, jag håller med Ia-Maria. Kan få grilla på kolen först eller ska jag lägga den i en mortel och smula sönder, strö ut, eller? MYCKET intressant läsning och så där imponerande teoretiskt! Ha det gott, Charlotta

    SvaraRadera
  3. svedjningen gav nog liknande resultat,fast det mesta av det brann väll upp och lämnade mest aska kvar kan jag tänka mej. Skulle man använda grillkol så är det den oanvända isåfall.

    SvaraRadera
  4. Är det inte just svedje-bruk som använts i sydamerika? O brukar inte det anses som ett av de större miljöhoten? Eller har jag missat nåt nu igen?
    Hoppas ditt öra har bättrat sig o du slipper värken....
    Ha´t himla gôrgôtt
    Nina

    SvaraRadera
  5. "Bio-char" (eller om vi håller oss till helt vanlig svenska),med andra ord träkol så är det så att man inte bränner upp träet (eller gräset,kottarna,gödslet eller vad man nu avänder) och ger stora rökutvecklingar och återför koldioxiden i atmosfären som man gör då man eldar upp hela rasket.
    Utan tanken är att det kolnar med hjälp av värme och den gas som bildas utan att syre tillförs förbränns utan att själva brännslet(trä,gräs,kottar...etc)antänds.
    Svedjebruk har används över hela jorden och även i sydamerika,det ger bördiga jordar för en tid,men så småning om så urlakas dom på näringsämnen och mineraler, och lämnas oftas för nya svedjeområden, för att i många fall eroderas och torkas ut. Då an svedjebränner stora regnskogar för att ta ny jordbruksmark i besittning så skapr man på längre sikt endast ökenområden där det tidigare fanns stora koldioxidförbrukande och fungerande biotoper.

    SvaraRadera
  6. tjena Brossan ! skulle behöva en ritning, sugen på att svetsa ihop en Anila-spis. bara för att Kola om det funkar ...mvh Peter

    SvaraRadera
  7. Jag skickar en ritning, inga problem. Kom bara ihåg att göra en åt mej me...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...